Det radikala förlorar när Roskilde sparar

En demokratisk undervisning är ett signum för Roskilde universitet, som en gång ansågs vara det radikala universitetet. Men de kraftiga besparingarna inom humaniora slår hårt här, liksom vid övriga danska universitet.
Biblioteket och administrationen på Roskilde universitet med stora glasfönster blandas med mindre och mer arkitektoniskt vanliga kompakta byggnader, i mörka och gula färger, som utstrålar 1970-tal.

Som för att markera sin egen värld leder en stor öppning in på universitetsområdet: Öppet mot omvärlden men med en markerad gräns. Byggnaderna är placerade efter raka linjer på det som tidigare varit stora fält.
Biblioteket och administrationen med stora glasfönster blandas med mindre och mer arkitektoniskt vanliga, kompakta byggnader, i mörka och gula färger, som utstrålar 1970-tal.

Några studenter kickar en fotboll mellan sig på gång­banan annars är det inte många som syns. I biblioteket är det också glest mellan besökarna. På en hylla visas ny­inkomna böcker: Många om ekonomi och management.
Just nu, i juni, är man inne i en intensiv examens­period. Det är krävande dagar för studenterna som examineras i grupp, men där man tilldelas individuella betyg. Processen sköts av censorer som kommer utifrån och på så sätt ska garantera objektiviteten.

Bara en svensk lärare
Det finns i dag studenter från hela världen vid RUC, som universitetet i Roskilde kallas. Men svenskarna har blivit alltmer sällsynta. Annat var det fram till för tio år sedan. RUC var känt som det radikala universitetet och det lockade många lärare från Lund som rekryterades framför allt år 1973, många med en bakgrund i 68-vänstern.
I dag hittar vi bara en akademisk lärare med svensk bakgrund, det är Hans-Åke Persson, professor i modern europeisk historia. Han är född och uppvuxen i Landskrona, med en dansk mamma.
– Min morfar bodde tillsammans med min mormor på Østerbro i Köpenhamn och var en tystlåten man som föredrog att korsa världshaven som sjökapten i stället för att vara hemma på Korsørgade 35.

Hans-Åke Persson tillbringande mycket av sin barndom på Østerbro trots att han bodde i Landskrona, och han pratar flytande danska.
– Hemmet på Korsørgade var tryggt, varmt och spännande. Det var impregnerat med cigarrök. Mormor och hennes systrar – de var ett dussintal – rökte cigarr som borstbindare. Man fick skära sig fram, men gott luktade det. Och alltsammans var en doft av den kontinentala världen.

Hans-Åke Persson är vår ciceron i den danska universitetsvärlden och på RUC.
Han bor i Malmö och har tidigare varit i Roskilde tre eller fyra dagar i veckan. Nu arbetar han halvtid och det blir mer sällan han pendlar i bil över sundet med hjälp av Öresundsbron.
– Det fungerar bra, och tar kanske en och en halv timme. Bilpendlandet har ju inte heller påverkats på samma sätt som tågresandet av passkontrollen.

”Satsade på Kina i stället”
Före professuren i Roskilde har han bland annat varit högstadie- och gymnasielärare, forskarassistent i Lund och arbetat i tio år vid Malmö högskola. Han var också med på det numera nedlagda Öresundsuniversitetet.
– Det var ett unikt gränsöverskridande projekt mellan Danmark och Sverige som tyvärr tog slut, där jag ansvarade för en utbildning som låg på båda sidor av sundet och hade många sommarkurser.

Öresundsuniversitetet var ett samarbete mellan svenska och danska universitet i Öresundsregionen och bestod av tre kompletta universitet; Köpenhamn, Lund och Roskilde, de två högskolorna i Malmö och Kristianstad samt sju specialinriktade universitet, bland annat Sveriges lantbruksuniversitet.
Men plötsligt upphörde samarbetet.
– Danmark satsade i stället på Kina, kan man säga.

Annars har Sverige och Danmark en lång historia tillsammans. Ofta fredlig men ibland krigisk. Det var först i freden i Roskilde 1658 som Skåne, Halland och Blekinge blev svenskt.
Enligt en artikel av historikern Dick Harrison startade Nordens första högskoleutbildning redan 1438 i Lund medan staden fortfarande tillhörde Danmark. Det var ett så kallat studium generale, det vill säga en högskola där man kunde avlägga baccalaureusexamen, vilket motsvarar dagens fil.kand.

På Klostergatan i Lund finns på en husfasad en plakett som berättar att här låg ”Nordens första universitet” på 1400-talet. Institutionen var knuten till franciskankonventet, och försvann efter reformationen, som i Danmark dateras till 1536. Annars anses Uppsala vara Nordens äldsta universitet, grundat 1477. Köpenhamns universitet är tvåa, grundat 1479.
Köpenhamns universitet är Danmarks största och äldsta universitet med drygt 40 000 registrerade studenter. Det består av sex fakulteter: natur- och biovetenskap, teologi, juridik, samhällsvetenskap, hälso- och sjukvård och den humanistiska fakulteten.

Radikalt experiment
RUC grundades 1972 och öppnades den 1 september det året för 723 studenter. Då var man Danmarks fjärde universitet.
– Det skulle vara ett radikalt experiment med tvärvetenskap, gruppexamen och projektarbete. Man gick i spetsen för ett nytänkande som var enormt provocerande för den tidens lärdomsetablissemang, säger Hans-Åke Persson

När RUC grundades betydde förkortningen Roskilde Universitetscenter, men 2008 tog man bort ordet ”center” och RUC blev Roskilde universitet. Förkortningen RUC blev däremot kvar och i dag har man mer än 9 500 studenter och är det femte största universitetet i Danmark.
1970-tal har också blivit 2010-tal. De radikala strömningarna med sitt fokus på samhällsvetenskaperna har ersatts av en inriktning på ekonomi och en intensiv jakt på lönsamhet. Samtidigt har Danmark vänt sina blickar inom universitetsvärlden bort från samarbetet med Sverige.
– Gemensamma satsningar med utbildningar har i princip gått ned till noll, sedan finns säkert massor av bilateralt samarbete kvar.

1 400 svenska studenter i landet
Den förändrade prioriteringen har medverkat till att antalet svenska studenter och lärare har sjunkit radikalt. Trots det fanns det 2014 cirka 1 400 svenska studenter i Danmark som läste en hel utbildning, flest läste medicin och därefter följde företagsekonomi. Hur många svenska universitetslärare som finns i Danmark totalt finns det ingen uppgift om.

I Danmark har man tre olika typer av eftergymnasiala utbildningar. Ett sätt man delar in högre utbildning på är genom tre olika kategorier baserade på utbildningens längd; kort, medellång och lång. Den korta utbildningen är två år, den medellånga tre till fyra år och den långa utbildningen tre till sex år. Exempel på korta utbildningar är kreativa utbildningar inom exempelvis design. Lärar- och IT-utbildningar är medellånga, medan de långa högre utbildningarna alla är forskningsbaserade.
De danska utbildningarna kan också delas in efter hur yrkesinriktade de är. Det finns två danska eftergymnasiala utbildningstyper som är yrkesinriktade och som samtidigt är något kortare än de akademiska utbildningarna; erhvers­akademiuddannelser och professionsbacheloruddannelser. Till den senare gruppen hör exempelvis journalist, socionom och grundskollärare.

Antagning till akademisk utbildning sker genom att de sökande delas in i två kvoter. Till kvot ett hör de som söker med gymnasiebetyg som inte har kompletterats. Inom kvot två görs en bredare bedömning. De som kompletterar sina betyg räknas till kvot två, precis som de som har studerat på folkhögskola eller vill tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet.
Efter tre års studier på högre nivå når man vad som i Danmark kallas en bachelor. Ytterligare två års studier leder fram till en kandidatexamen.

”Högre nivå på studenterna”
I Danmark använder man sig av en sjugradig betygsskala. ”Syvtrinskalan” som den heter används på alla utbildningar.
Utbildningssystemet medverkar till att inte lika stor andel av studenterna går vidare till universitetsstudier i Danmark som i Sverige. Kunskaperna hos studenterna som hamnar på universitetet är också ofta bättre.
– Det var fantastiskt att komma till RUC. Studenterna var engagerade och kunniga.

I Sverige har universitetet, enligt Hans-Åke Persson, en tendens att det första året vara närmast en variant av collegeutbildning. Så är det inte i Danmark, menar han. Yrkesutbildningarna gör att bara de som är teoretiskt intresserade går vidare till universitetsstudier.
– Genomsnittligt är det en högre nivå på studenterna i Danmark.

Demokratisk undervisning
Roskilde universitet är känt för sin demokratiska undervisning. Förenklat innebär den att eleverna i början av terminen diskuterar vad de vill läsa inom det valda ämnet i projektform. När de har formulerat sina önskemål går de till en lärare och presenterar sina idéer och frågar samtidigt om denne vill bli ”vejleder” i det fortsatta projektarbetet. Vägledaren kan ha synpunkter på innehållet i projektplaneringen. När lärare och elever är överens rullar projektet igång.
– De här projekten som studenterna planerar utgör större delen av kursen. Sedan har vi också en mindre del som är obligatorisk. Det här demokratiska sättet att bedriva undervisningen har tillämpats sedan universitetet öppnade. Men Bolognaprocessen har inneburit en inbromsning, eftersom harmoniseringen med Bologna innebär att europeiska studenter ska möta samma struktur på alla universitet inom EU/Europa.

Från begreppet vägledare fortsätter diskussionen till skillnader i ledarskap mellan Danmark och Sverige.
– I Danmark har man ett öppet sinne men det finns alltid en tydlig hierarki där.

Enligt Hans-Åke Persson är man också i Danmark mer rakt på sak när det gäller att genomföra beslut som fattas. Som exempel tar han de aktuella nedskärningarna inom humaniora, vilka just nu drabbar de danska universiteten hårt.
– Om den svenska beslutsprocessen jämförs med hur en tanker trögt skiftar kurs, är Danmark som en vindkänslig skuta, och humaniora har nu drabbats av dess vindkantring.

Uppsagd via mejl
Den danska regeringen beslutade 2014 att minska antalet eftergymnasiala studieplatser inom humaniora med flera tusen. Orsaken angavs till att humaniora inte var lönsamt. I stället skulle resurserna användas inom exempelvis företagsekonomi. Samtidigt har också universiteten ålagts ett tvåprocentigt besparingskrav under fyra år. För Roskilde universitet har besparingarna inneburit att all språkutbildning försvunnit och även många studieplatser på andra ämnen tas bort. Men inte bara studieplatser försvinner. Många lärare förlorar också sitt jobb. Beslutet fattades efter en kort process och själva genomförandet var lika drastiskt.

– Jag har kollegor som beordrades att sitta vid sin dator en bestämd morgon mellan klockan 09.00 och 09.15. Då fick de som förlorade sitt jobb ett mejl med uppmaning om att gå till institutionsledaren. Där fick de besked om att de var avskedade. Men inga skäl varför. För många som drabbades var det en tragedi. En 63-årig professor fick sluta omedelbart.

Bolognaprocessen och besparingarna förändrar RUC, och den egna väg man valde när det gällde undervisning i början av 1970-talet är i dag mindre tydlig.
– Projektet är exempelvis inte en lika stor del av utbildningen som det har varit. Men det är ändå viktigt.
I dag har Hans-Åke Persson tre gånger så många studenter som för tio år sedan. Till forskningen förväntas han hitta egna finansiärer.
– Förutsättningarna har försämrats och över allting hänger ekonomin som ett mantra.

Stor forskningsfrihet
Men mycket är fortfarande bra i den danska universitetsvärlden och vid RUC.
– Det bästa är att man kan följa sina studenter på nära håll och att det finns en stor forskningsfrihet.

Var sjunde termin är också universitetsläraren befriad från undervisning och kan ägna sig åt annat som att skriva böcker.
– Men har du visat dåliga forskningsresultat så kan den terminen dras in.

Lönen för en professor ligger på cirka 68 000 danska kronor i månaden, men det är inte riktigt lika bra som det verkar. 10 000 kronor går till din pension.
– Pensionssystemet i Danmark är annorlunda och dåligt. Folkpensionen ger kanske 60 000 till 70 000 kronor per år, och vi har inte heller någon bestämd pensionsålder, säger Hans-Åke Persson.

I början av 1970-talet var några av politikens huvudfrågor kriget i Vietnam och solidaritet med tredje världens folk. Nu har världen förändrats och nya frågor har dykt upp. Hans-Åke Persson är som professor i modern europeisk historia aktiv i den debatten, där dagens stora fråga handlar om hur Europa ska ställa sig till de miljoner människor som befinner sig på flykt, och i Svenska Dagbladet har han skrivit:
”FN:s flyktingkonvention skapades i en helt annan tid och en helt annan värld. Var finns viljan och kraften att skapa en modern konvention som värnar människors skyddsbehov?”

RUC är en som en tung och bastant koloss där det ligger utslängt på den platta danska jorden. Kanske kan tyngden och all tradition som har hunnit etablera sig fungera som en motvikt mot de vindar som just nu blåser över universiteten i Danmark och särskilt humaniora.
– Ska RUC hitta tillbaka till sin position som en radikal och positiv kraft i samhället måste man gå tillbaka till sin ursprungliga identitet och bygga vidare på den, säger Hans-Åke Persson.

 

Tusentals lärarjobb är på väg att försvinna i Danmark

2 000 lärartjänster ska bort från den danska högre utbildningen. Humaniora drabbas hårdast. Dessutom har regeringen lanserat ett årligt ekonomiskt besparingskrav på två procent under fyra år.

 

– Det tar säkert några år innan vi kan vända utvecklingen, säger Camilla Gregersen, som är ordförande i Dansk magister­förening, DM. Foto: Hans Søndergaard
– Det tar säkert några år innan vi kan vända utvecklingen, säger Camilla Gregersen, som är ordförande i Dansk magister­förening. Foto: Hans Søndergaard

– Det kommer att ge bakslag för samhället att skära ned så kraftigt på utbildningsområdet. Därför bygger vi allianser med så många som möjligt. Arbetsgivarna är exempelvis ense med oss om att forskning och utbildning drabbas för hårt. Men tyvärr tror jag att det tar några år innan vi kan vända utvecklingen, säger Camilla Gregersen, som är ordförande i Dansk magisterförening, DM.

Över 5 000 studieplatser bort
DM är en fackförening som organiserar 50 000 lärare och studenter vid den högre utbildningen inom humaniora och naturvetenskap i Danmark.
I Danmark ligger mycket av den högre utbildningen vid sidan av universiteten. Det gäller exempelvis sjuksköterskeutbildningen. Men totalt inom den högre utbildningen ska 5 225 studieplatser försvinna fram till år 2020. Nästan 3 000 av dessa platser finns på de danska universiteten.
– Det är ingen tvekan om att det är humaniora som drabbas hårdast, mellan 67 och 75 procent av platserna som försvinner på universiteten tas därifrån, säger Camilla Gregersen.

Det var 2014 som den danska regeringen beslutade att införa en ny prioritering av studieplatserna. Humaniora ansågs inte längre vara lönsamt. I stället skulle universiteten satsa på att utbilda företagsekonomer och andra grupper som ska ge en snabb avkastning på de pengar som satsas på utbildning.
– Det är en myt att de som läser humaniora inte kommer i arbete. Och det är väldigt kortsiktigt av regeringen att agera så här. Det som nu förstörs kommer det att ta lång tid att bygga upp.

Regeringen har också ytterligare en finansieringsmodell som man tänker införa: Den innebär att utbildningen får ersättning beroende på hur snabbt studenten kommer i arbete.
– Det blir en extra utslagning, och helt onödig. Det räcker bra med den dimensionering som finns när man söker till universitetet.

”Betydelse för hela samhället”
Camilla Gregersen tycker att förslagen om besparingar och nedskärningar inom humaniora bygger på en felaktig grundsyn om vad utbildning är, och utbildningens betydelse i samhället.
– Det här kommer att få vitt­gående betydelse för hela samhället. Självklart har man användning för naturvetenskapligt utbildade men också för dem som kan språk och kultur. Som samhälle är vi beroende av att det skapas ny kunskap och att etablerade sanningar ifrågasätts, och därför behöver vi både naturvetenskap och humaniora. Vi har behov av högutbildade som har djup specialkunskap men som också kan tänka tvärvetenskapligt.
Det är inte bara utbildningen som utarmas. Rekryteringen till universitet och högskolor blir också snävare och den sociala rörligheten minskar, enligt företrädarna för DM. Dessutom förlorar många lärare sitt jobb, och all deras utbildning blir då värdelös för samhället.

– Det är jättesvårt för dem som har specialiserade kunskaper att hitta nya jobb, samtidigt som just en specialiserad kunskap är något som kan leda till innovationer och föra samhället framåt, säger Camilla Gregersen.


Kategorier: Artiklar, Arbetsmiljö, Finansiering, Ledarskap, Politik, Undervisning, Utland