Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Forskningsråden vinnare i årets budget

Budgeten blev en besvikelse för alla som hoppats på en bättre balans mellan basanslag och externa medel. Förhoppningar som väcktes av regeringsförklaringen 2014, då man försäkrade att basanslagen skulle ”prioriteras upp”.

22 september, 2016
MarieLouise Samuelsson
Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare.

Basanslagen har också aktualiserats av minister Helene Hellmark Knutssons återkommande försäkringar om mer av egna medel direkt till lärosätena.
Men 2017 blir ökningen av anslag som går direkt till universitet och högskolor 15 miljoner, medan forskningsråden sammanlagt får en ökning på 375 miljoner.
Sammanlagt ska ökningen av statliga forskningsanslag innebära 2,8 miljarder 2020, varav 1,3 miljarder till universitet och högskolor.
– Vi tycker självfallet att det är bra att regeringen satsar på forskning, men det är problematiskt att man talat om prioritering av basanslag, när budgeten tvärtom visar att satsningen på externa medel blir större, säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa.

Dragkamp mellan departementen
Att snedvridningen av balansen mellan basanslag och externa medel inte förändras förstärker en utveckling som, enligt SULF, måste brytas.
– Det är numera ganska många aktörer som delar SULF:s uppfattning, att ökade basanslag ger lärosätena bättre förutsättningar för att skapa vettiga karriärvägar och ökad forskningsanknytning i utbildningarna.
Att det varit dragkamp mellan departementen är förståeligt, men det hjälper ju inte lärosätena.

Bland råden är det nämligen de som inte sorterar under utbildningsdepartementet som ser ut att bli budgetvinnare.
Vinnova (näringsdepartementet) får för nästa år en ökning på 265 miljoner, Formas (miljö- och energidepartementet) 25 miljoner och Forte (socialdepartementet) 95 miljoner.
Vetenskapsrådet får nöja sig med en ökning på 45 miljoner för nästa år, vilket är en blygsam tilldelning om man ser på de andra, mer gynnade och betydligt mindre råden.

Budgeten för högre utbildning och forskning understryker regeringens redan välkända fokus på skolan, som flera platser på lärarutbildningen. Den vetenskapliga grunden i lärarutbildningen ska stärkas, vilket ska leda till kvalitetshöjning i skolan.
Som förväntat innehåller budgeten en satsning (148 miljoner) som ska användas till insatser för personer som har utländsk högskoleutbildning, samt 10 miljoner för forskning om migration och integration.
32 miljoner aviseras också till ”stärkt studentinflytande” och 30 miljoner ska användas till en särskild satsning på bedömning av reell kompetens inom högskolan.
Också förväntat var att Malmö högskolas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå skulle öka inför den kommande uppgraderingen till universitet, även om anslagsökningens storlek – 90 miljoner för 2018 – framstår som modest.

Satsar på samhällsutmaningar
En röd budgettråd är (som Universitetsläraren tidigare skrivit om) forskning som kopplas till ”stora samhällsutmaningar”, från klimatforskning, inklusive rymdforskning, till forskning om antibiotikaresistens. ”Klinisk forskning” är ett givet budgetinslag, här tillförs 25 miljoner, än mer givet är det obligatoriska budgetutrymmet för ESS, vilket för nästa år blir 600 miljoner.
Regeringen sätter också sin prägel på budgeten genom att avisera satsningar på arbetslivsforskning (60 miljoner årligen från 2019) samt innovation, 100 miljoner ska fördelas till universitetens innovationskontor.

Man fastslår också att ”samverkan med det omgivande samhället” (underförstått näringslivet) ska premieras när forskningsmedel ska fördelas.
Regeringen lovar också att återkomma (”i kommande budgetpropositioner och i den forskningspolitiska propositionen”) om hur fördelningen ska ske.
I årets budget finns inte helt glasklara skrivningar om att ”ingen förändring sker” (åtminstone inte för 2017) och för att ”säkerställa långsiktigheten” kommer de ökade anslagen ”delvis” att fördelas ”med hjälp av de utgångspunkter” som fanns i 2008 års forskningspropp.

Budgeten handlar inte bara om pengar som tillförs, utan också vilka som försvinner, för varje lärosäte redovisas den minskning av anslag som sker från 2019, då den temporära kvalitetsförstärkningen för bland annat hum-sam försvinner.
Man flaggar också för att 2020 blir året då ”delar av medel till Strategiska forskningsområden, SFO, inte avses fördelas”, som för exempelvis Lunds universitet innebär en anslagsminskning på 12,5 miljoner och Vetenskapsrådet blir av med 150 SFO-relaterade miljoner.
Vetenskapsrådet förlorar redan nästa år anslag som överförs till bland annat Kungliga Biblioteket och Polarforskningsinstitutet. Det rör sig inte om så stora summor och Vetenskapsrådet blir knappast en fattig myndighet i och med budgeten, men framstår, som förutnämnt, inte heller som vinnare.

Undviker rabalder om Medelhavsinstituten
En detalj som belyser mödorna att få ihop en budget, är att det blir med medel som tas från Vetenskapsrådet som Medelhavsinstituten får ett tillskott på 3 miljoner.
Ett exempel på budgetpragmatism och taktik; om finansdepartementet inte i år heller ville ge pengar till instituten, så måste utbildningsdepartementet helt enkelt hitta dessa någon annanstans, för att undgå det debattrabalder som utbröt 2014, då instituten höll på att bli helt utan pengar.
Och även om också 3 miljoner mindre till Vetenskapsrådet (precis som uteblivna pengar till Medelhavsinstituten) kan sägas drabba hum-sam-området så lär det garanterat inte bli något kultursidesbråk om den saken.

Statsbudgeten anknyter vidare till den kommande forskningspolitiska propositionen, i vilken utlovas närmare presentation av satsningar samt politikens inriktning, ”regeringen avser att se över målet för forskningspolitiken i samband med propositionen för forskning, innovation och högre utbildning.
Karin Åmossa har inga större förhoppningar på att forskningsproppen som nu enligt uppgift ska komma i november skulle kunna medföra ytterligare förstärkning av basanslagen.
– Däremot väntar vi oss av den här regeringen som föredömligt har lyft frågan med attraktiva karriärvägar, att det kommer förslag om rätt till prövning för tillsvidareanställning för den som har meriteringsanställning.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023