Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Pengar till forskningsråden ger fingervisning om basanslag

I väntan på budgetpropositionen och den utlovade samt efterlängtade höjningen av basanslagen lanseras en ökning av forskningsmedel till Vetenskapsrådet, Formas, Forte och Rymdstyrelsen som ska innebära 680 miljoner år 2020.

13 september, 2016
MarieLouise Samuelsson

Innan hela budgetpropositionen blir offentlig i nästa vecka avslöjar regeringen som bekant vissa satsningar i förväg, paketerat i lämpliga medieportioner. Detta gäller givetvis även forskning, som när Helene Hellmark Knutsson tillsammans med vice statsminister Isabella Lövin, nyligen presenterade en ”Satsning på forskning om stora samhällsutmaningar”.

Hellmark Knutssons och Lövins satsning sker under fyra rubriker; klimatutmaningen, ett hållbart samhällsbyggande, hälsoutmaningen och en ökad digitalisering. Det handlar om en successiv ökning av anslag till råden från 2017 då ökningen utgör 100 miljoner, 2018 blir den 420 miljoner, vidare 615 miljoner 2019 för att 2020 innebära ett sammanlagt resurstillskott på 680 miljoner.
Till nämnda samhällsutmaningar räknar man i sammanhanget inte energifrågorna. Satsningen på ”energiforskning och innovation” presenteras separat och utgör sammanlagt 620 miljoner under perioden 2017–2020.

Hälsa
”Hälsoutmaningen” vill regeringen ta sig an via tre satsningar, en nationell forskningsinfrastruktur för insamlande av biologiskt material (från människor) i biobanker, satsning på tvärsektoriell registerbaserad forskning samt en förstärkning av ”både grundforskning och tillämpad forskning för att förhindra spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.
Dessa tre satsningar innebär en ökning av Vetenskapsrådets anslag med 25 miljoner nästa år, 80 miljoner under 2018, 100 miljoner 2019 för att 2020 utgöra 115 miljoner.

Klimatet
Klimatforskningssatsningen som går till Formas betonar bland annat en analysfunktion för att tillvarata redan existerande forskning, ett nationellt program för forskning om hållbart samhällsbyggande. Anslagen till Formas ökar med 50 miljoner från 2018 och 75 miljoner 2019.

Hållbarhet
I syfte att ”skapa säkra, inkluderande och hållbara samhällen, vill man satsa på forskning rörande migration och integration, för det ändamålet sker en ökning av Vetenskapsrådets anslag som 2019 ska ge totalt 30 miljoner.

Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning ska också bidra till att ”möta samhällsutmaningarna” och forskningen därför, också via Vetenskapsrådet, stärkas med 40 miljoner från och med 2018 och med 60 miljoner från 2020.

Digitalisering
Vetenskapsrådet får också nya medel för att främja ”datadriven forskning”, med tanke på behov av digitalisering av arkiv och bibliotek. En ökning med 20 miljoner tillförs från 2018, från 2019 40 miljoner.

Vidare får Forte en successiv anslagsökning från 2017 som 2020 ska vara uppe i 175 miljoner, som ska bidra till finansiering av forskning om hälso- och sjukvård samt socialtjänst.

Fingervisning om basanslag
Till sist kan, för den som vill spekulera, de 680 miljonerna till råden tolkas som en fingervisning om hur mycket regeringen tänker satsa på ökade basanslag.
Åtminstone skulle det, med tanke på aviserad inriktning på mer anslag direkt till lärosätena, se snyggt ut om också prioriteringen av basanslag i pengar räknat blir minst 680 miljoner.

MarieLouise Samuelsson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023