Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Migrationen ger lärosäten nya uppdrag

Flyktingströmmen innebär fler uppgifter för landets lärosäten. Regeringen skjuter till 340 miljoner kronor fram till 2019 men lärosäten använder även outnyttjade takbelopp för sina insatser.

9 juni, 2016
Per-Olof Eliasson

Regeringen har avsatt nya resurser och fram till 2019 beräknas satsningarna stegvis öka till totalt 340 miljoner årligen.
En del rör kompletterande utbildningar, för bland andra lärare, förskollärare och läkare.
– Vi diskuterar att anordna kompletterande utbildningar för biomedicinsk analytiker, sjuksköterskor och psykologer. Vi har också gått ut med ytterligare förfrågningar om bland annat utbildningar för apotekare, ingenjörs- och socionomutbildningar, säger Karin Röding, statssekreterare på utbildningsdepartementet.

En del av lärosätena som vill anordna utbildningarna har fått del av de särskilda medel som regeringen avsatt och en del av lärosätena har finansierat det inom ramen för sitt takbelopp.
– Lärosätena får anmäla sitt intresse för att göra sådana här kompletterande utbildningar, så gör vi en bedömning om de ska få uppdraget. Det är ett väldigt engagemang hos lärosätena, säger Karin Röding.

Tio miljoner extra
Universitets- och högskolerådet, UHR, fått tio miljoner extra i vårbudgeten för bedömning av utländska meriter.
Tillströmningen av flyktingar har gjort att ansökningarna om bedömning av högre utbildning ökat med 39 procent de fyra första månaderna i år jämfört med samma period 2015.
– UHR:s uppdrag är att bedöma utbildningar. Vi gör ett utlåtande om vad deras utbildning motsvarar i Sverige. Syftet för det är primärt för användning på arbetsmarknaden, säger Lars Petersson, chef för avdelningen för bedömning av utländsk utbildning.
Om de personerna vill studera vidare så finns vårt utlåtande som ett underlag när man exempelvis söker till en masterutbildning.

Men i princip fattar lärosätena sina egna beslut om till exempel tillgodoräknande.
Validering, att pröva reell kompetens är högskolornas uppgift, men UHR har fått två uppdrag på området.
Myndigheten ska fördela 30 miljoner årligen 2016–2018 till lärosätena för att de ska kunna utveckla metoderna för bedömning av reell kompetens.
– Jag tror att lärosätena gärna ser en samordning så att det inte blir 35 olika metoder, kommenterar Lars Petersson.

Fler ska få sin kompetens erkänd
UHR har också på regeringens uppdrag gjort rapporten En särskild valideringsinsats.
– Den handlar om att fler personer än i dag ska ha möjlighet att få sin kompetens erkänd, om de har en avslutad utbildning men inte har några papper på det.

UHR föreslår att myndigheten ska göra en utbildningsbeskrivning tillsammans med den sökande. Den skulle då utvalda lärosäten kunna validera mot personens kunskaper, säger Lars Petersson.
– När det gäller personer med oavslutad utbildning tror vi att regeringen måste skapa särskilda spår för nyanlända och ge lärosätena möjlighet att skapa utbildningar på engelska parallellt med ordinarie utbildningar.

Nytt kunskapsprov för läkare
Många aktörer är involverade i satsningar för att underlätta flyktingars inträde i akademin och på arbetsmarknaden. Ett exempel är ansträngningarna att hitta bättre vägar för invandrade läkare att få svensk legitimation.
– Socialstyrelsen har sett ett behov att förändra processen hur läkare från länder utanför EU kan validera sin yrkeskunskap. Umeå universitet har fått i uppdrag att ta fram ett nytt kunskapsprov i två delar, ett teoretiskt och ett praktiskt, säger Magnus Hultin, läkare och lektor vid Umeå universitet.
Utbildningsdepartementet har också gått ut med en förfrågan om kompletterings­utbildning för de läkare som inte uppfyller kraven för att göra kunskapsprovet.

Dessutom har Arbets­förmedlingen slutit avtal med universiteten i Linköping och Göteborg om en preparandkurs inför kunskapsprovet.
– Med kunskapsprovet, en kurs i författningskunskap och en kortare praktikperiod kan invandrade läkare ansöka om legitimation. Det här kortar tiden väsentligt jämfört med det tidigare systemet, säger Magnus Hultin.

Planerna är att det första teoretiska kunskapsprovet ska kunna ges i oktober. Universitetet har också i uppdrag att samordna en nationell referensgrupp runt kunskapsprov för läkare.
– Umeå universitet diskuterar också med samarbetsorganisationen mellan landstingen i norra regionen om att starta en kompletteringsutbildning. Och vi fick nyss förfrågan om vi kan göra preparandkursen också, vi ska se på den möjligheten, säger Mats Hultin.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023