Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Forskningens infrastruktur får allt mindre resurser

– Det är svårt att fortsätta vara en ledande forskningsnation utan att satsa på forskningens infrastruktur. Det säger Björn Halleröd på Vetenskaps­rådet, men det finns allt mindre pengar i potten för viktiga forskningsanläggningar.

8 juni, 2016
Anna Davour
Onsala rymdobservatoriums arbete förutsätter kostnads­krävande teknik. Nu får de minskade anslag.

Den trend som märks är att behoven ökar hela tiden: för att kunna hålla sig i framkant av forskningen behövs allt mer avancerad utrustning.

Men i den senaste utlysningen räckte pengarna inte till. Flera av de stora infrastrukturerna fick mindre pengar än de hade förväntat sig. Onsala rymdobservatorium hade planerat för att utöka sin verksamhet, men fick ett anslag från Vetenskapsrådet som i stället var minskat med en femtedel. Myfab, som samlar renrumsanläggningar vid fyra svenska universitet, fick en ännu större procentuell nedskärning av anslagen. De ser nu över om de kan spara in någon tjänst, och planerade investeringar har skrinlagts.

När Sverige har satsat på stora anläggningar som ESS och Max IV som byggs utanför Lund har det funnits en oro för att de ska ta resurser från mindre projekt. Men det är inte så lätt att avgöra om så är fallet, eftersom regeringen skjutit till extra pengar för de här anläggningarna som förmodligen annars inte skulle ha gått till infrastruktur.

Bundna till internationella åtaganden
Enligt Björn Halleröd är problemet just nu i stället att stora delar av den ordinarie budgeten är uppbunden i långa internationella åtaganden, som blivit allt dyrare. När kronans kurs nu är svag går ännu större del av kakan till bland annat partikelfysiklaboratoriet Cern, och då blir det mindre över till de nationella anläggningarna. Att avsluta deltagandet i ett internationellt projekt är en lång process, och är kanske inte heller önskvärt med tanke på vad det ger svensk forskning.

Nu införs en ny process för att utvärdera framtida satsningar. Det blir ingen ny utlysning av infrastrukturmedel i år utan i stället görs en behovs­inventering.

Nästa utlysning kommer att få en tydlig inriktning, och rådet för forskningens infrastruktur ska besluta om vilka områden som kan få söka om bidrag då, inom den budget Vetenskapsrådet får från regeringen.

Anna Davour
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023