Den tidigare ökningen av intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå har alltså avstannat, samtidigt som anslagen för grundutbildning och avancerad nivå ökat något.
Universitetskansler Harriet Wallberg välkomnar förändringen:
– Det här är ett tecken på bättre balans, de senaste tio–tjugo åren har stora resurser gått till forskning, medan utbildning har urholkats på ett sätt som blivit ohållbart.
Expansionen har avstannat
En annan trend är att högskolan inte längre expanderar, varken på personal- eller studentsidan.
– Det är slående att det inte sker någon expansion, det totala antalet anställda ökar inte och antalet nybörjare på olika nivåer har inte ökat på flera år, konstaterar Marie Kahlroth, utredare vid UKÄ och redaktör för rapporten.
Rapporten bekräftar också att lärosätena förhåller sig lyhörda till den förda politiken. När fler yrkesexamina efterfrågas levererar universitet och högskolor detta. Läsåret 2014/2015 avlade 67 900 personer examen på grundnivå eller avancerad nivå, vilket är en ökning med drygt tre procent.
Till högskolepolitiken hör också beslutet om ”permanent utbyggnad” av utbildning på grundnivå och avancerad nivå som togs 2015 och som ska resultera i ett resurstillskott motsvarande 14 600 helårsstudenter år 2019. Men samtidigt upphör den sista tillfälliga utbyggnaden i år.
– Och därmed kommer den permanenta utbyggnaden inte förrän 2017 att medföra någon expansion, snarare blir det så att utbyggnaden fram till dess förhindrar att högskolan krymper, säger Marie Kahlroth.
Sett ur ett längre perspektiv har den forskande och undervisande personalen ökat de senaste 30 åren, men under 2015 skedde alltså vad som i rapporten benämns som ”en stabilisering”, lika med en blygsam ökning, medan anställda med andra arbetsuppgifter, som administrativ personal, minskade.
Professorer nu lika många som adjunkter
När det gäller allt fler meriterade utgör professorerna för första gången lika stor andel – 17 procent – som adjunkterna. Den största kategorin är lektorerna, 29 procent av forskande och undervisande personal.
Andelen tidsbegränsade anställningar inom högskolan är som bekant hög jämfört med annan statlig verksamhet. Men det har skett en minskning, vilket nu innebar att 30 procent har en tidsbegränsad anställning.
Fler doktorander har anställning
En markant förändring är som förutnämnt att fler doktorander har anställning. För tio år sedan hade en tredjedel inom forskarutbildning doktorandanställning, medan 24 procent hade utbildningsbidrag, som inte innebär lika höga kostnader för lärosätena. 2015 hade 66 procent doktorandanställning och fem procent hade utbildningsbidrag.
UKÄ-rapporten visar också att meriteringsanställningar ökar, främst tvååriga anställningar som postdoktor, medan de fyraåriga anställningarna minskar.
Könsfördelningen är jämn, med professorer som välkänt undantag. Dock ökade andelen kvinnliga professorer under 2015 till 26 procent.
Orubblig snedrekrytering
På studentsidan går elva procentenheter fler kvinnor vidare till högre utbildning. Här finns även stora skillnader mellan glesbygd och storstad. Och den sociala snedrekryteringen verkar orubblig, bland högskolenybörjarna är de med högutbildade föräldrar överrepresenterade, liksom för tio år sedan.
Gällande vilka som påbörjar högre utbildning lyfter Harriet Wallberg fram att det nu inte finns någon skillnad mellan svenska studenter och studenter med utländsk bakgrund (som själva är födda i Sverige eller kom till Sverige före skolstart).
– Det är en mycket positiv utveckling som har gått ganska snabbt.
En mer dyster tendens visar de som kommit till Sverige efter skolstart, som förblir underrepresenterade bland nybörjare vid högskolan.
38 procent av forskarna inresande
Harriet Wallberg konstaterar vidare att högskolan numera är påfallande internationell, kategorin inresande utgör 24 procent av de nya studenterna och bland forskarna 38 procent.
– Det är nödvändigt med internationella influenser, däremot kan man undra över att betydligt färre studenter – 14 procent – är utresande.
Internationaliseringen ser hon som högst väsentlig för högskolan.
– I en värld som blir alltmer globaliserad och digitaliserad finns risken att vi inte hänger med. Vi måste ge studenterna verktyg för de omställningar som kommer att krävas, när yrken man utbildar sig för i dag kan vara försvunna om 20 år.
”Behövs mer pengar”
På kortare sikt är det, enligt Harriet Wallberg, nödvändigt att trenden med mer resurser till högre utbildning vidmakthålls.
– Högskolan har, vilket framgår av årsrapporten, blivit mer effektiv, genom fler program och färre fria kurser. Men det behövs helt enkelt mera pengar.
– Om vi inte klarar grundutbildningen på ett bra sätt kommer det framöver inte heller att finnas någon forskning.
