Dubbla budskap om forskningsresurser

Ministern satsar på två helt olika inriktningar – samtidigt.

Just nu pekar utbildningsdepartementet i två helt olika riktningar när det gäller hur forskningsresurser ska fördelas.

Å ena sidan varslas en rejäl omställning när enbart så kallade topp-tio-procent-artiklar (se faktaruta till höger) räknas som underlag för tilldelning, vilket ofrånkomligt lär missgynna många mindre lärosäten.

Å andra sidan har regeringen redan infört en modell där forskningsresultat inte räknas alls. I stället är det universitetets eller högskolans storlek som ligger till grund för fördelning. Enligt denna modell garanteras dessutom alla lärosäten fem miljoner, oavsett forskningsprestationer (se Universitetsläraren 23 september 2015).

Alltså två vitt skilda utgångspunkter: En som signalerar excellenssatsning och gynnande av toppforskare, medan den andra mer stämmer med socialdemokraternas högskolepolitiska credo om regional rättvisa.

Vetenskapsrådets förslag väcker nya frågor
Den förstnämnda inriktningen med topp-tio-procent-artiklar är ett resultat av att regeringen i mars vände sig till Vetenskapsrådet för att få en ”uppdatering” av den indikatormodell som också är känd som ”kvalitetssnurran”.
Snurran, som styr hur 2,5 miljarder fördelas, har under de år den funnits lappats och lagats till ett system som varit knepigt att både förstå och tillämpa (se Universitetsläraren 30 april 2015). Att Vetenskapsrådet inte tillhör snurrans fanclub framgår av myndighetens svar på regeringens begäran av uppdatering, snurrans ”rent mekaniska fördelningsmodell baserad på publiceringsstatistik” är, enligt VR, inte kvalitetsdrivande.

Om denna bibliometrimodell ska fortsatta användas fastslår VR att den måste förändras rejält och att detta kommer att kräva tid.
Men nu var det ju bara en ”uppdatering” som regeringen beställde och VR fick en månad på sig att komma med rekommendationer ”på kort sikt”.
Här inställer sig (ännu) fler frågor. Alldeles frånsett att det, ur VR:s perspektiv, kanske inte känns så kul att lappa vidare på den modell man inte tycker fungerar, så kan man undra varför det blev så bråttom.

Ska VR:s justeringar skrivas in i forskningsproppen och därmed ge snurran förlängd livstid?
Är begäran om justerad snurra ett besked om att Vetenskapsrådets Fokusmodell (se Universitetsläraren nr 7/2014) är skrotad?

Hur som helst har Vetenskapsrådet kommit med en rad förslag till justeringar av snurran. Bland dem alltså det förutnämnda, att indikatorn för resursfördelning baseras på topp-tio-procent-artiklar. I stället för medeltalet av citeringar av lärosätets hela publicering räknas då endast det antal artiklar som lärosätets forskare publicerat inom ett ämnesområdes topp-tio-citerade. Andelen topp-tio-procent-artiklar jämförs därefter med det totala antalet topp-tio-procent-artiklar för samtliga svenska lärosäten.

VR anför goda skäl för detta, en effekt av snurrans beräkningar av alla citeringar har varit att en enstaka artikel kan få oproportionerligt genomslag. VR exemplifierar med hur universitetet i Göttingen kom att rankas som Europa-etta, baserat på en enda artikel. När man i stället använde sig av topp-tio-procent-artiklar hamnade Göttingen på plats 100.

Även en förändrad snurra slår snett
Men oavsett om topp-tio-procent-mätning kan ses som en förbättring av den ofullkomliga snurran är det ofrånkomligt så att det missgynnar de (ganska många) lärosäten som har få topp-tio-procent-artiklar.

Det var länge populärt att varna för att ”smeta ut” forskningsresurser, men med topp-tio-procent-modellen lär den risken vara obefintlig. Det mesta kommer att ansamlas hos de redan välförsedda.

Ja, om det nu inte vore för den där andra inriktningen, där ”indikatorn” var att utbildningsdepartementet plötsligt bestämde sig för att gynna nya universitet och högskolor, på de stora universitetens bekostnad.

Det ska bli intressant att se vilken väg Helene Hellmark Knutsson väljer eller om det blir resursfördelning enligt två olika sorters forskningspolitik.

MarieLouise Samuelsson, journalist och mångårig medarbetare på Universitetsläraren som med jämna mellanrum kommer att återkomma med nyhetskrönikor.


Kategorier: Krönikor, MarieLouise Samuelsson, Finansiering, Politik