Målet ska nås genom att forskarutbildade genomgår ettårig samt alltså betald KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, på distans. 1 april gick tiden ut för lärosätena att anmäla intresse. De sju som har meddelat att de från och med i höst vill vara med och arrangera den nya varianten av KPU är Karlstads universitet, Lunds universitet, Mittuniversitet, Uppsala universitet, Umeå universitet samt Stockholms universitet och KTH i en gemensam ansökan.
Göteborgs universitet, GU, har valt att tacka nej, även om man generellt ställer sig positivt till satsningar på KPU för forskarutbildade.
– Vi har redan lärarutbildning för disputerade inom ramen för vårt projekt Brobyggaren, där vi arbetar med att integrera högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning på nya sätt, säger Maria Jarl, ordförande i Lärarutbildningsnämnden vid GU.
Att GU redan har en etablerad lärarutbildning för forskarutbildade är alltså ett skäl, ett annat är att den KPU som ska starta från och med i höst ska ske på distans.
– Brobyggaren innebär att vi har väl fungerande samarbeten med huvudmän och skolor i regionen, om vi skulle ordna en ny form av KPU på distans skulle det kräva att vi också bygger upp samarbeten på helt andra orter.
Inga extra resurser till lärosätena
Här nämner Maria Jarl aspekten att lärosätena inte får några extra resurser om de anordnar ettårig KPU enligt regeringens nya förslag, de medel som satsas går alltså till den som väljer att gå utbildningen.
– Att ge en sådan här utbildning på distans innebär ökad administration och noggranna uppföljningar. Som lärosäte får vi ansvar inte bara för att betala ut pengar, utan också rimligen att dra in dem om studenten inte håller studietakten.
– Utbildningsbidraget kanske är nödvändigt med tanke på att de som disputerat haft lön och skaffat sig utgifter som gör att de inte är benägna att ta nya studielån. Samtidigt har vi ju inte kvar utbildningsbidrag inom andra områden och är på väg bort från stipendiesystemet, säger Maria Jarl.
I stället för att vissa lärarutbildningar lockar med att forskarutbildade får betalt skulle Maria Jarl hellre se att det gällde alla forskarutbildade studenter, också de som läser ”vanlig” KPU.
Karlstads universitet tillhör de lärosäten som anmält intresse för att arrangera den nya lärarutbildningssatsningen, betald KPU för forskarutbildade.
Björn Åstrand, dekan vid lärarutbildningen i Karlstad, är positiv till satsningen, samtidigt som han talar om ”en dubbel känsla” inför att ha olika utbildningar till samma yrke.
I Karlstad finns förutom vanlig KPU också specialkonceptet Teach for Sweden (som Universitetsläraren skrivit om flera gånger, se universitetslararen.se, senast 13 oktober 2015), som ska ge så kallade toppstudenter en kombinerad lärar- och ledarskapsutbildning.
– Å andra sidan har läraryrket en historia av att det funnits många vägar till yrket. Kanske ska vi rentav ha ännu flera, säger Björn Åstrand.
Stort intresse
Och den senaste satsningen, med betald lärarutbildning, är sannolikt inte sista politiska försöket att få fram flera lärare. Förklaringen är, givetvis, lärarbristen. Lars Haikolas utredning Högre utbildning under tjugo år konstaterar att lärarutbildningen avviker i ett utbildningsutbud som i övrigt svarar hyggligt på efterfrågan på arbetskraft, medan lärarutbildningen inte motsvarar rådande och kommande behov.
Minister Helene Hellmark Knutsson uttrycker dock viss optimism, som när det gäller den särskilda satsningen med 25 000 kronor i månaden i utbildningsbidrag.
– Det finns ett stort intresse för läraryrket hos forskarutbildade, det är också ett sätt att höja kvaliteten i skolan genom flera lektorer.
