Karriärutredningen vill ge doktorander bättre villkor

Unga forskare bör få bättre karriärvägar. Det anser Forskarkarriärutredningen som ger en rad förslag i sitt betänkande som presenterades i tisdags, den 29 mars.
– Utredningen ligger nära SULF:s ståndpunkter, det visar att vårt långsiktiga arbete för tryggare karriär lönar sig, säger förbundsdirektör Git Claesson Pipping.
Ann Fust och Helene Hellmark Knutsson
Utredaren Ann Fust överlämnar Forskarkarriärutredningen till forskningsminister Helene Hellmark Knutsson

Utredaren Ann Fust menade vid överlämnandet av betänkandet till utbildningsdepartementet att lärosätena måste bli attraktiva arbetsgivare.
– Att lärosätena har tydliga och transparenta rekryteringsvägar är en nyckelfråga, sa hon.

Stipendier bort på sikt
En del av förslagen från utredningen rör villkoren för doktorander.
Utbildningsbidraget ska avskaffas helt från och med 1 juli 2017. I praktiken har lärosätena redan på egen hand avskaffat utbildningsbidraget, men nu tas det även formellt bort.

Stipendierna till doktorander är en svårare fråga. Enligt utredningen finns det 975 stipendiater omräknat till heltid, främst är det internationella forskarstudenter som finansieras med stipendier.
Utredningen föreslår att stipendier ska avskaffas helt inom tio år. Och under tiden bör doktorander med stipendier få bättre villkor genom att en nationell reglering införs i vissa delar.

Det bör finnas en lägstanivå för stipendier och lärosätena ska få tillgång till de avtal som fattas mellan stipendiat och stipendiegivare. Huvudregeln bör dessutom vara att stipendiater ska anställas när det återstår tre år på heltid av doktorandtiden.
Men utredningen föreslår ett undantag för studenter från länder som håller på att bygga upp sin utbildningskapacitet, ofta är det fråga om Sida-stipendier (se Universitetslärarens tidigare artiklar). Dessutom bör det finnas undantag för doktorander på EU-finansierade program.

Biträdande lektor införs
Det nuvarande systemet för meriteringstjänster ersätts av biträdande lektor med rätt till tillsvidareanställning efter prövning med från början fastställda krav.
Längden på tjänsten ska vara flexibel från fyra till sex år. Meriteringsanställningarna ska utlysas externt, helst internationellt. Tjänsterna ska kunna sökas högst fem år efter disputationen.
En nationell målsättning bör vara att antalet meriteringsanställningar ska öka med 50 procent 2017–2022, från de i dag cirka 1 100 meriteringsanställningarna.

Visstidsanställningarna är för många
Andelen visstidsanställda är 31 procent i akademin jämfört med 12,4 procent på arbetsmarknaden i stort. Utredningen har kommit fram till att det inte är på varandra följande visstidsanställningar som är det största problemet utan bristen på tydlig karriärstruktur.
Däremot är de ofta långa och osäkra anställningarna som forskare ett problem. Utredningen anser att det skulle behövas en alternativ karriärväg för forskare, men har inget konkret förslag.

SULF har fått gehör
SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping var en av ledamöterna i utredningens referensgrupp och hon anser att SULF har fått bra gehör för sina synpunkter.
– Jag tycker utredningen har varit mycket angelägen att ta del av våra sakkunskaper och vår expertis. Vi är i grunden positiva till utredningen, den har gjort ett gediget arbete och en bra genomlysning av de problem den skulle behandla.

Git Claesson Pipping anser att två saker är viktigast i utredningen.
Det ena är förändringarna för doktorander, utmönstringen av utbildningsbidrag och framför allt att stipendier ska avskaffas på sikt. Det andra är förordningsändringen av meriteringsanställningarna.
– Förordningsförändringen har SULF drivit sedan förordningen i nuvarande form kom. Den nuvarande förordningen är inte bra för kvaliteten i utbildning och forskning och för att den driver på antalet tidsbegränsade anställningar.

Mindre bra är utredningens behandling av visstidsanställningar.
– Vi tycker att utredningen inte går tillräckligt långt när det gäller att begränsa möjligheten att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra. Utredningen hoppas att staplingen av visstidsanställningar ska minska genom att meriteringsanställningar bara ska kunna sökas under fem år efter disputationen, jämfört med sju år nu. Det återstår att se om det ger någon effekt.

Däremot anser Git Claesson Pipping att det är bra att utredningen föreslår att visstidsanställningarna ska följas upp kontinuerligt.
– Att visstidsanställningarna kommit på agendan är helt och hållet SULF:s förtjänst. Det visar att vårt långsiktiga arbete för tryggare karriär har lönat sig. Vi ska fortsätta driva de här frågorna, och försöka se till att utredningens förslag blir verklighet, säger hon.

 


Kategorier: Artiklar, Doktorand, Forskning, Karriär, Politik, SULF, Villkor