Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Examen avgörande för möjligheten att få jobb

Om du som universitetslärare ska ge dina studenter ett enda råd inför framtiden: Uppmana dem att ta ut en examen! Det visar en rapport från Universitets­kanslersämbetet, UKÄ.

15 februari, 2016
Per-Olof Eliasson

Don’t Be A Drop-Out sjöng James Brown på 1960-talet, och det verkar gälla fortfarande.
Oavsett vad man studerar så är det negativt för möjlig­heterna att få jobb att inte ta ut en examen.
UKÄ-rapporten Etableringen på arbetsmarknaden för hög­skoleutbildade 2013 jämför dem som slutfört minst 75 procent av studierna med dem som tar ut en examen och resultatet är mycket tydligt. Etableringen är klart högre bland personer som har examen jämfört med personer som inte har en examen, 81 procent jämfört med 68 procent ett år efter avslutade studier.
– Till skillnad från i många andra länder kräver inte ­svenska arbetsgivare examen, så det går att få arbete. Men även om man får jobb utan att fullfölja studierna finns det nackdelar. Man ska vara medveten om att det sedan blir ­svårare att byta arbetsplats och svårare att jobba utomlands, säger SULF:s chefsutredare Karin Åmossa.

Yrkesutbildningar ger lättare jobb
En andra lärdom av rapporten är att en yrkesutbildning är bättre än en generell examen om man vill få ett arbete. Det skiljer nästan tio procentenheter mellan de två grupperna ett år efter examen. Med en generell examen tar det längre tid att få jobb, andelen som etablerat sig på arbetsmarknaden ökar med tiden.
Vissa yrkesutbildningar är bättre än andra, överlag leder utbildningar inom teknik, vård och omsorg till kvalificerade jobb snabbt.

Stor variation mellan generella examina
En tredje lärdom är att vissa generella examina är betydligt sämre än andra med tanke på möjligheten att få arbete. Undervisning, juridik och samhällsvetenskap ligger nära genomsnittet för alla utbildningar medan naturvetenskap, humaniora och teologi ligger klart under genomsnittet.
– Det finns ganska många studenter som vill läsa exem­pelvis humaniora. Men vi har inte lyckats förmedla den generiska kompetensen som högskoleutbildade har. Den är minst lika stor hos humanister som hos andra. Det vore intressant att få en bredare diskussion om vad humanister kan bidra med i arbetslivet.

Svårast för konstnärer
Svårast att etablera sig på arbetsmarknaden har enligt rapporten de som gått konstnärliga utbildningar.
– Att etableringsgraden för konstnärliga utbildningar verkar så låg kan vara en följd av att arbetsmarknaden för konstnärer ser annorlunda ut. Även etablerade konstnärer saknar ofta tillsvidareanställning och försörjer sig på olika projekt och stipendier.

Man kan undra om alla studenter är medvetna om konsekvenserna av sina val.
– Jag tror att studenter är ganska välorienterade om arbetsmarknaden för olika utbildningar. Däremot kan man tycka att lärosätena skulle satsa mindre på marknadsföring och mer på information om hur arbetsmarknaden utvecklats för olika examina, säger Karin Åmossa.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023