Utan Öresundsbro havererar satsningen i Lund

Närheten till Danmark är en förutsättning för den kostsamma forskningsanläggningen ESS.

När regeringen tycker att det är en bra idé att kunna stänga Öresundsbron i händelse av ”hot mot rikets säkerhet” är det en politisk signal som i sin tur hotar grundförutsättningen för forskningsanläggningen ESS, European Spallation Source, som håller på att byggas i Lund. Att signalera att kommunikationerna med omvärlden inte är pålitliga framstår som en högst riskabel hantering av den ojämförligt mest dyrbara forskningssatsning som redan dras med underskott.

Ja, ESS behöver extra förstärkning från statskassan, eftersom det uppkommit vad som på budgetspråk kallas ”ett kortsiktigt likviditetsunderskott”, då ”avgifterna från medlemsländerna inte till fullo täcker de planerade utgifterna”. Därför måste staten, enligt utbildningsdepartementets budget för 2016, ansvara för ett så kallat överbryggningslån på 600 miljoner.
Det är ingen tvekan om att regeringen, liksom tidigare Alliansen, värnar ekonomiskt om ESS. Vilket är logiskt, med tanke på hur mycket prestige, förhoppningar och inte minst skattemedel som investerats i den gigantiska anläggningen.

Den som vill kan jämföra med det nyligen presenterade nationella programmet för proteinforskning, som lanserades som en ovanligt stor satsning, då staten tillför 320 miljoner under en åttaårsperiod.
Det är dock betydligt mindre än vad ESS får under bara ett år. I budgeten för 2016 avsätts, förutom förutnämnda överbryggningslån, 500 miljoner för ESS. Under åren 2013-2025 beräknas anläggningen kosta drygt 1, 8 miljarder euro, av dessa har Sverige förbundit sig att betala 35 procent.
Med tanke på vad ESS får kosta framstår det alltså som högst besynnerligt att regeringen ville skaffa sig möjligheten att med kort varsel, och rentav upp till en månad eller två, stänga Öresundsbron.

Pendlande forskare måste kunna ta sig över bron
ESS är som bekant ett svensk-danskt projekt och utan broförbindelsen hade det garanterat aldrig blivit någon ESS-anläggning i Lund. Deltagande i och intresse för ESS bygger på smidiga förbindelser till Kastrup. I Lund planeras för spårväg från centralstationen till det område där ESS samt Max IV är belägna, men det lär vara en klen tröst om gästforskare och pendlande forskare inte kan lita på att det går att ta sig över bron.
Och nej, ID-kontrollerna som ska införas från 4 januari lär inte heller bli något vidare lockbete för ESS-projektet som är påtagligt beroende av närkontakt med omvärlden.

De återstående 65 procenten av de 1,8 miljarder euro som ESS beräknas kosta ska komma från andra medlemsländer, delägare i anläggningen. Till detta kommer ett antal länder som än så länge bara är observatörer, men regeringen och andra svenska ESS-aktörer hoppas förstås på bindande betalningsavtal. För att, exempelvis, undvika att det där nu kortsiktiga likviditetsunderskottet förvandlas till ett långsiktigt.

Sverige saknar strategi för ESS
När det gäller det uppseendeväckande förslaget att kunna stänga Öresundsbron är det besynnerligt att ingen i regeringen låtsades om de signaler brostängningspratet samtidigt skickar om ESS, till forskarvärlden och potentiella medlemsländer. Eller ska vi utgå ifrån att Helene Hellmark Knutsson, i egenskap av närmast ansvarig minister, protesterade vilt men att inrikesminister Anders Ygeman och de andra statsråden inte lyssnade? Detta trots att finansministern, liksom näringsministern, sannolikt är väl uppdaterade om likviditetsunderskottet med tanke på de företag som bygger ESS och de som i framtiden förväntas använda anläggningens teknik.

Regeringen har ännu inte fått till någon så kallad nationell strategi för sin dyrbara investering ESS, att jämföra med Danmark som redan är färdig med sin. Men i dagarna har åtminstone ”Vetenskapsrådets referensgrupp för spallationskällan ESS”, som ska ta fram strategin, haft sitt första möte.
Frågan är om inte Sverige och Danmark dessutom borde slå sig ihop om en bilateral specialstrategi eller varför inte en katastrofplan för ESS, i händelse att regeringen och den handlingskraftige Ygeman lyckas skaffa sig det man fortfarande är sugen på, mandat att stänga Öresundsbron.

MarieLouise Samuelsson, journalist och nyhetskrönikör på universitetslararen.se.


Kategorier: Krönikor, MarieLouise Samuelsson, Finansiering, Forskning, Politik