Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ny modell ska ge ­pengar för samverkan

Vinnova har gjort en pilotstudie om hur en del av basanslaget kan fördelas utifrån lärosätenas prestation inom samverkan. Utfallet tyder på att modellen är lyckad, menar projektledaren Maria Landgren.

15 december, 2015
Kajsa Skarsgård
Maria Obed
Kristina Frid (t h), regionchef för Nordea i Värmland, samtalar med studenter vid Karlstads universitet under en frukostträff.

27 lärosäten deltog i denna första pilotstudie. Dess modell utgår från lärosätenas egna samverkansstrategier, vilka har bedömts av en panel med personer från högskolesektorn, näringslivet, myndigheter och det civila samhället. Panelen har fördelat 60 miljoner kronor baserat på lärosätets samverkansbetyg och storlek.

Lunds universitet fick det högsta beloppet, 3,8 miljoner kronor, medan Uppsala universitet fick 1,5 miljoner kronor. Även bland mindre och nyare lärosäten är variationen stor. Karlstads universitet fick 2,9 miljoner kronor och Blekinge tekniska högskola 0,6 miljoner kronor.
– Hur man jobbar med samverkan ser olika ut beroende på ämnen, tradition och var man befinner sig. Vi är angelägna om att modellen inte har en norm som styr utan att jämförelsen utgår från den roll och de förutsättningar som lärosätet har, säger Maria Landgren.
Hon understryker att del två av pilotstudien är lika viktig för helhetsbedömningen av modellen och lärosätenas samverkan. Där ska ytterligare 60 ­miljoner fördelas, men då baserat på lärosätenas samverkansaktiviteter och resultat – vilket kan ge ett annorlunda utfall.

Lärosäten positiva till modellen
Henric Johnson, prorektor vid Blekinge tekniska högskola, är positiv till att man utvärderar samverkan.
– Vi var öppna i vår självvärdering att vi har jobb kvar att göra med våra strategidokument. Däremot ligger vi långt fram vad gäller tillämpade resultat och aktiviteter, säger han.
Håkan Spjuth, projektledare för Karlstads universitets deltagande i pilotstudien, menar att modellens styrka är att dess kriterier är kvalitativa snarare än kvantitativa.
– En lärdom från studien är vikten av en panel med personer som förstår ett lärosätes inre väsen och kontext, säger han.
Modellen har arbetats fram under två år tillsammans med berörda sektorer. Till sommaren ska pilotstudie nummer två vara klar. Hösten 2016 ska Vinnova presentera ett förslag till resursfördelningsmodell baserad på samverkan för ­regeringen.

Kajsa Skarsgård
Maria Obed

Fördelning av medel i testpiloten
(avrundande belopp)

Blekinge tekniska högskola,
0,6 miljoner

Chalmers tekniska högskola,
3,1 miljoner

Göteborgs universitet, 3,5 miljoner

Högskolan i Borås, 2,8 miljoner

Högskolan Dalarna, 1,7 miljoner

Högskolan i Gävle, 1,7 miljoner

Högskolan i Halmstad, 1,6 miljoner

Högskolan i Jönköping, 2,8 miljoner

Högskolan Kristianstad, 0,6 miljoner

Högskolan Väst, 2,8 miljoner

Karlstads universitet, 2,9 miljoner

Karolinska institutet, 2,3 miljoner

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, 1,6 miljoner

Kungl. Tekniska högskolan, 3,3 miljoner

Linköpings universitet, 3,2 miljoner

Linnéuniversitetet, 1,9 miljoner

Luleå tekniska universitet, 2,9 miljoner

Lunds universitet, 3,8 miljoner

Malmö högskola, 1,8 miljoner

Mittuniversitetet, 1,7 miljoner

Mälardalens högskola, 2,8 miljoner

Stockholms universitet, 1,2 miljoner

Sveriges lantbruksuniversitet, 3,2 miljoner

Södertörns högskola, 0,6 miljoner

Umeå universitet, 2,2 miljoner

Uppsala universitet, 1,5 miljoner

Örebro universitet, 1,8 miljoner

Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Åsa Morberg

kronikapuff-asa-morberg

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 5, 2024
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023