27 lärosäten deltog i denna första pilotstudie. Dess modell utgår från lärosätenas egna samverkansstrategier, vilka har bedömts av en panel med personer från högskolesektorn, näringslivet, myndigheter och det civila samhället. Panelen har fördelat 60 miljoner kronor baserat på lärosätets samverkansbetyg och storlek.
Lunds universitet fick det högsta beloppet, 3,8 miljoner kronor, medan Uppsala universitet fick 1,5 miljoner kronor. Även bland mindre och nyare lärosäten är variationen stor. Karlstads universitet fick 2,9 miljoner kronor och Blekinge tekniska högskola 0,6 miljoner kronor.
– Hur man jobbar med samverkan ser olika ut beroende på ämnen, tradition och var man befinner sig. Vi är angelägna om att modellen inte har en norm som styr utan att jämförelsen utgår från den roll och de förutsättningar som lärosätet har, säger Maria Landgren.
Hon understryker att del två av pilotstudien är lika viktig för helhetsbedömningen av modellen och lärosätenas samverkan. Där ska ytterligare 60 miljoner fördelas, men då baserat på lärosätenas samverkansaktiviteter och resultat – vilket kan ge ett annorlunda utfall.
Lärosäten positiva till modellen
Henric Johnson, prorektor vid Blekinge tekniska högskola, är positiv till att man utvärderar samverkan.
– Vi var öppna i vår självvärdering att vi har jobb kvar att göra med våra strategidokument. Däremot ligger vi långt fram vad gäller tillämpade resultat och aktiviteter, säger han.
Håkan Spjuth, projektledare för Karlstads universitets deltagande i pilotstudien, menar att modellens styrka är att dess kriterier är kvalitativa snarare än kvantitativa.
– En lärdom från studien är vikten av en panel med personer som förstår ett lärosätes inre väsen och kontext, säger han.
Modellen har arbetats fram under två år tillsammans med berörda sektorer. Till sommaren ska pilotstudie nummer två vara klar. Hösten 2016 ska Vinnova presentera ett förslag till resursfördelningsmodell baserad på samverkan för regeringen.
