När Maria Savela åkte till kongressen var hon förväntansfull.
– När jag kom hit blev det roligt och givande att diskutera alla fackliga och politiska frågor, säger hon.
Maria Savela berättar att det var en aha-upplevelse att möta alla ombuden på kongressen.
– När vi sitter på en liten högskola och jobbar med en liten förening ser vi kanske inte alltid att det vi gör är så viktigt. Men nu efter att ha varit här har medlemssiffrorna blivit personer och jag märker hur många det är som jobbar med samma saker som vi gör lokalt.
Hon poängterar att kongressen gav perspektiv på det egna arbetet i lokalföreningen i Gävle.
– Nu inser jag att det vi gör är stort och viktigt och att kamp ger resultat. Då känns det att man gör något bra och vill göra mer.
Det bästa med kongressen tycker Maria Savela var att träffa de andra ombuden, att de inte längre bara är namn utan att de har fått ansikten.
– Och att kunna ta del av andra ­lärarkollegors erfarenheter och ta med tillbaka hem till högskolan, ­tillägger hon.
Den fackliga fråga som Maria ­Savela personligen brinner mest för är den psykosociala arbetsmiljön.
– Psykosocial arbetsmiljö är extremt viktig men man bortser ofta från den, säger hon.
En annan viktig fråga för ­Maria Savela är att verka mot otrygga ­anställningar.
– Lärosätena måste våga anställa människor på fasta tjänster. Det skapar också bättre psykosocial hälsa hos personalen, för då behöver man inte bära på en ständig osäkerhet.
Maria Savela sammanfattar sina upplevelser av kongressen i en ­mening.
– Nu har jag fått inspiration till att vara ännu mer aktiv, säger hon.