Ummis Jonsson är adjunkt på socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund samt ordförande för de 520 medlemmarna i Saco-S/SULF-föreningen på universitetet. Hon har varit fackligt aktiv vid Mittuniversitetet i tolv år, först som skyddsombud, sedan som ledamot i styrelsen och nu ordförande i två år.
– Det känns väldigt spännande och ett otroligt stort förtroende att få sitta i förbundsstyrelsen. Tidigare har jag ju representerat medlemmarna på lokal nivå där jag har direkt kontakt med frågorna. Men att sitta i förbundsstyrelsen kräver så mycket mer överblick. Jag ser med spänning fram emot att som styrelsemedlem få jobba för medlemmarnas bästa i tre år framåt.
Hon konstaterar att det fackliga arbetet vid Mittuniversitetet tydligen har uppmärksammats i förbundet och hon hoppas kunna bidra med sina lokala erfarenheter i förbundsstyrelsen.
– Jag är tacksam för att få bli delaktig i förbundsstyrelsen. Jag tror att en balans mellan stora och små lärosäten är viktig i förbundet. Och utmaningen att företräda de små lärosätena är jag beredd att ta!
Adjunkter viktiga för professionsutbildningar
Ummis Jonsson har ett par fackliga hjärtefrågor.
– En viktig fråga är att sätta fokus på professionsutbildningarna, som utbildningarna till socionom, psykolog och sjuksköterska. Och samtidigt uppmärksamma hur viktiga universitetsadjunkter är för professionsutbildningarna.
Hon påpekar att det är adjunkterna som har klinisk erfarenhet och att det är de som kan stötta studenterna i den kliniska delen av utbildningarna.
– Det är viktigt att ha bredd på kompetensen inom lärarkåren. Lite orättvist att inte adjunkterna får det erkännande de borde ha.
Psykosocial arbetsmiljö en hjärtefråga
Ummis Jonssons andra hjärtefråga är den psykosociala arbetsmiljön.
Hon passar också på att lyfta den fackliga frågan som helhet.
– Jag hoppas att förbundsstyrelsen kan stärka medlemmarnas insikt i fackets roll och skapa medvetenhet om fackets betydelse när vi har ett sådant osäkert läge på arbetsmarknaden.
Hon reflekterar över att medvetandet om fackets roll och arbetsrätten har minskat.
– Det verkar som om människor tar arbetsrätten för given och inte förstår att det är något som fackföreningsrörelsen har fått strida för. Det är ju bara knappt 85 år sedan skotten i Ådalen!
Här ser hon en angelägen uppgift för SULF och andra fackförbund.
– Vi måste kliva fram och visa att facket är viktigt och att utan en stark fackförening kan vi inte hävda arbetsrätten. Vi måste få folk att inse att utan fackföreningarnas kamp för arbetsrätt och jämställdhet skulle arbetslivet ha sett helt annorlunda ut.
Hon menar att det är extra viktigt just nu när det på arbetsmarknaden verkar gå tillbaka till att man ska vara tacksam för att överhuvudtaget ha ett arbete. Det gäller för fackföreningsrörelsen generellt och det gäller också för SULF.
– För att hävda arbetsrätten måste vi få fler medlemmar och vi måste också kunna föra ut vårt budskap, avslutar Ummis Jonsson.
