Studieavgifter en dålig affär för lärosätena

Efter fyra år med studieavgifter har lärosätena inte hämtat sig från tappet i antal inresande studenter. Antalet betalstudenter ökar men från en mycket låg nivå.

Vid de flesta lärosäten går verksamheten med betalande studenter med underskott. Det visar en ny statistisk analys från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
Inresande nya freemover-studenter från tredje land sjönk på ett läsår med 80 procent till 1 200 personer läsåret 2011/2012. Det var en omedelbar effekt av att studieavgifter infördes för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz.
Sedan dess har antalet betalskyldiga nybörjare från tredje land ökat till nästan 2 400 personer höstterminen 2014. Det var en procentuellt kraftig uppgång från läsåret 2013/2014 då antalet inresande nya freemovers som betalade studieavgift var 1 900 personer.
Enligt UKÄ:s rapport bedömer lärosätena att ökningen bland annat beror på fler stipendier och bättre marknadsföring utomlands av både lärosätena och av Svenska institutet, SI. Dessutom har det betydelse att studenterna numera får stanna kvar sex månader efter avslutade studier och söka arbete.

Stipendier en nyckelfråga och en brist
Cirka 40 procent av de avgiftsskyldiga studenterna bekostar studierna med stipendier, antingen från hemlandet eller från Sverige.
– Stipendier är en nyckelfråga för att kunna värva studenter till Sverige, säger Anders Viberg, handläggare på UKÄ.
När avgiftsreformen infördes drog regeringen bort 500 miljoner från lärosätenas anslag. Från börjar var det sagt att den summan skulle läggas på stipendier för de inresande studenterna, men så blev det inte.
Nu befaras att ökningen av antalet inresande studenter inte kommer att fortsätta i samma takt; SI kunde inte utlysa nya stipendier för 2015/2016 på grund av att en aviserad anslagsminskning uteblev.
Nästan 60 procent av de inresande betalstudenterna kommer från Asien, allra flest från Kina och Indien, följt av Afrika. Det är en mindre andel kvinnor bland de betalande studenterna än bland andra studenter, bara 42 procent.
Av lärosätena har Lunds universitet flest betalande studenter, följt av KTH och Chalmers. Den största gruppen studerar teknik och de flesta läser på avancerad nivå.

Reformen har ännu inte betalat sig
Det ekonomiska utfallet av studieavgiftsreformen har så här långt varit en dålig affär för lärosätena. Få av lärosätena har genom avgifter från betalande studenter kunnat kompensera sig för bortfallet av sin andel av de indragna 500 miljonerna. Och få av lärosätena har ett överskott av verksamheten med betalande studenter.
Lärosätena förklarar underskottet med stora kostnader för extra administration och kostnader för att bygga upp rekryteringsverksamhet. Men många av lärosätena har gott hopp om att verksamheten ska komma i ekonomisk balans.
– Sett ur ett universitetsperspektiv är fyra år en kort tid, påpekar Anders Viberg.


Kategorier: Artiklar, Finansiering, Politik, Student