VR: Svensk forskningskvalitet har inte utvecklats som förväntat

Kärnan i Vetenskapsrådets, VR:s, inspel till den kommande forskningspropositionen är vikten av kvalitet. Sverige är en bra forskningsnation, men kunde vara mycket bättre, menar VR.

Titeln på VR:s inspel till 2016 års forskningsproposition är Forskningskvalitet för framtiden.
– Att sätta kvaliteten i fokus ser jag som vår roll i systemet och i vårt inspel har vi ett antal förslag som alla syftar till att höja kvaliteten. Med forskningskvalitet följer samhällsnytta. Mindre bra forskning är ofta mindre samhällsnyttig, bra forskning ger större påverkan på samhället, säger VR:s generaldirektör Sven Stafström.
Han anser att det finns ett problem med kvaliteten på svensk forskning.
– Om man tittar tillbaka 10–15 år har den inte utvecklats som vi hade förväntat oss, om man ser till den mängd pengar som stoppats in i systemet.

Den första delen av inspelet handlar om VR:s roll.
– Vi tittar på vad vi kan göra åt problemet med kvaliteten. Vår roll är att finansiera de bästa forskarna men det finns ett stort antal bra forskningsidéer som inte blir finansierade.
Sven Stafström berättar att VR varje år måste säga nej till ett 50-tal forskningsansökningar som fått betyg sex, alltså excellent, på en sjugradig skala.
– Ett sätt att höja kvaliteten är att ge också de forskarna finansiering, säger han.
VR förslår därför att de fria konkurrensutsatta projektbidragen successivt ska öka med 400 miljoner kronor på fyra år.

Vill ha långsiktiga nationella forskningsprogram
VR tar också upp behovet av långsiktiga nationella forskningsprogram. Det förslaget finns också i det gemensamma inspel till forskningspropositionen som VR gör tillsammans med Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen och Vinnova.
– Vi lyfter fram forskningsprogram som ett sätt att stödja viss forskning som behöver samordning. Idén om nationella forskningsprogram passar egentligen bäst i vårt gemensamma inspel tillsammans med de fem andra myndigheterna, för som vi ser det behöver vi här en samverkan mellan flera finansiärer.
VR behandlar i sitt inspel även infrastrukturer för forskning.
– Det är viktigt för forskningssystemet att ha tillgång till bra infrastruktur, för att kunna hävda oss ännu bättre internationellt. Vetenskapsrådets roll är att ansvara för nationell forskningsinfrastruktur. Här har vi identifierat två specifika satsningar som vi lyfter fram, Max IV och e-vetenskap, big data, med satsningar på datorer och lagring.

Jämställdhet och rekrytering centrala frågor
Jämställdhet är en kvalitetsfråga och en samhällsfråga påpekar Sven Stafström.
– Och vi menar att där finns det mera att göra, både hos forskningsfinansiärer och bland forskningsutförarna, där tycker jag där är viktigt med ett samspel.
VR har arbetat med jämställdhet vid granskning av ansökningar och hur man gör granskningsprocessen jämställd.
– Vår erfarenhet är att har man tydliga kriterier och en formaliserad ansökningsprocess så underlättar det en jämställd granskning och de erfarenheterna kan man överföra till hur lärosätena agerar vid tillsättningar av tjänster, säger Sven Stafström.
Han betonar att rekryteringen är central för hela forskningssystemet.
– Forskning bygger på att man har bra människor. Annonserar man öppet och bjuder in brett så är chansen större att man får bättre sökande. Och man bör jobba mer aktivt med rekrytering, och försöka identifiera lämpliga personer också utomlands.
En stor del av ansvaret för att höja kvaliteten ligger på lärosätena.
– Det är ju hos lärosätena den stora möjligheten att höja kvaliteten på forskning finns.

VR har i inspelet förslag på hur karriärstöd och karriärvägar ska se ut för främst unga forskare; de behöver stabila anställningsvillkor, anständig lön och tillgång till lokaler.
Forskare behöver över huvud taget resurser och det kostar ju pengar.
– Vi går inte in på om basanslaget ska höjas, men vi säger att det viktigaste är hur det används.
Sven Stafström påpekar att när resurserna ökar så anställer lärosätena gärna fler forskare. Det är fel väg att gå menar han. I stället bör man satsa på att ge bättre villkor till de forskare som redan finns i systemet; färre forskare med bättre resurser ger ökad kvalitet i forskningen.
– Lärosätena måste hålla igen och rekrytera strategiskt och de man rekryterar måste man ge bra villkor. Jag vet att lärosätena jobbar med det här, men man kan ytterligare styra upp rekryteringsprocessen.

Resursfördelning som främjar kvalitet
VR påminner också i inspelet om sitt förslag till en ny modell för resursfördelning, Fokus – Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige, som innefattar sakkunniggranskning av forskningens kvalitet och relevans.
Sven Stafström menar att det nuvarande utvärderingssystemet inte är tillräckligt kvalitetsdrivande.
– De indikatorer som finns i det nuvarande systemet, som bland annat bygger på citeringar, har inte lyft kvaliteten tillräckligt. Sverige är en bra forskningsnation, men vi skulle kunna vara mycket bättre. Det finns potential och våra förslag i inspelet syftar till att utnyttja den potentialen, säger han.


Kategorier: Artiklar, Finansiering, Forskning, Politik
Sven Stafström, generaldirektör på Vetenskapsrådet.