– Alla de åtgärder som behövs för att jämställa akademin är också bra för kvaliteten, för rekrytering, för arbetsvillkoren för våra medlemmar, säger Karin Åmossa, SULF:s chefsutredare.
Det genomgående greppet i SULF:s inspel avspeglar sig också i titeln En jämställande forskningsproposition.
– Den sittande regeringen har ju tydligt uttalat att den är en feministisk regering, att jämställdhet är viktigt och att den ska göra något åt de skevheter som finns i akademin, säger Karin Åmossa.
Men hon påpekar att det inte märks i den senaste budgetpropositionen. Där gör man ingen analys av konsekvenserna för jämställdheten av de olika förslagen.
– Exempelvis tänker man fördela en del av basanslaget efter hur mycket externa medel lärosätena drar in. Detta trots att vi vet att män befinner sig inom forskningsområden där man har mer externa medel, och att män generellt tilldelas mer forskningspengar än kvinnor.
Karin Åmossa menar att om man fördelar forskningsmedel ensidigt efter hur mycket pengar man dragit in tidigare eller efter bibliometriska mått blir konsekvensen att man försämrar kvinnors möjlighet att meritera sig forskningsmässigt.
– Men den konsekvensen drar inte regeringen. Då tänkte vi på SULF så här: regeringen har goda intentioner, den vill göra något bra, men kommer inte hela vägen. Och då kan vi föregå med gott exempel i vårt inspel och göra en jämställdhetskonsekvensanalys av varje förslag.
”60 procent av FoU-medlen bör ges som basanslag”
När det gäller SULF:s konkreta förslag är det centrala att höja basanslaget.
– Forskningspropositionen handlar ju om att tilldela och fördela pengar. Då är det allra viktigaste för att vi ska få en bra akademi att vända trenden att basanslagen blir en mindre och mindre andel av lärosätenas intäkter, säger Karin Åmossa.
SULF anser därför att minst 60 procent av FoU-medlen i statens budget bör ges som basanslag till lärosätena, och att medlen inte ska vara konkurrensutsatta. Denna punkt är en viktig förutsättning för att inspelets övriga förslag ska kunna genomföras.
En av de viktiga punkterna är tid till forskning i tjänsten.
– Om basanslagen används för att ge tid till forskning i tjänsten för alla universitetslärare, så skulle konsekvensen ur ett jämställdhetsperspektiv både bli mera forskning till de områden där det finns mycket kvinnor, som till exempel vårdvetenskap och lärarutbildningar, och att fler kvinnor skulle kunna meritera sig så att de kunde få professorskompetens. För att meritera dig måste du få tid att forska.
Att regeringen har gett lärosätena i uppdrag att jämställdhetsintegrera all verksamhet är bra men räcker inte, menar Karin Åmossa.
– Även om exempelvis KTH jämställdhetsintegrerar så förbättrar det inte balansen mellan lärosäten. Kvinnor och män befinner sig i hög utsträckning inom olika områden och för att komma åt ojämställdheten behöver vi titta på hela sektorn och på konsekvenserna av hur forskningsmedel delas ut.
”Knyt forskningsmedel till utbildningarna”
SULF:s förslag är att knyta forskningsmedel till utbildningarna och ge alla lärare tid för forskning i tjänsten; en forskarutbildad lärare ska ägna minst en tredjedel av arbetstiden till forskning, en professor hälften.
– Om man kopplar mer forskningsmedel till utbildningarna så blir det en omfördelning. Det är både svårt och omvälvande, men utan en förändring får inte kvinnor mer forskningsmedel och vi får inte större andel kvinnliga professorer.
Flera förslag från SULF syftar till att skapa attraktiva karriärvägar. De är åtgärder som vid en konsekvensanalys visar sig gynna jämställdhet.
– Det här kostar inte något för männen, utan hela akademin gynnas av att man har tydliga karriärvägar, att tjänster lyses ut, att man har transparanta kriterier för vad som gäller, att man rensar upp i anställningsträsket och anställer folk på riktiga tjänster. Det gynnar akademin och det gynnar kvalitet, och akademin framstår som en attraktiv arbetsgivare. Att det också har jämställdhetseffekt är en bonus, säger Karin Åmossa.
– Jämställdhet i akademin är en rättighetsfråga, men det är först och främst en kvalitetsfråga, vi vill ha in och behålla de bästa oavsett kön, avslutar hon.
