Att rätta mun efter matsäcken

Malmö högskolas forskning är gravt underfinansierad. Det skriver högskolans vikarierande rektor och vicerektor i en replik till professorskollegiet.

17 september, 2015
Cecilia Christersson och Hans Lindquist

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

I ett debattinlägg i Universitetsläraren nr 5/2015 skriver företrädare för professorskollegiet vid Malmö högskola att ledningen låter snålheten bedra visheten när arbetstidsavtalet för professorer ändrats.

Malmö högskola bedriver samhällsrelevant forskning inom en rad områden och har på senare år nått stora framgångar mätt i förmågan att attrahera extern forskningsfinansiering och i antalet publiceringar och citeringar. Detta ledde till att vi i den senaste kvalitetsbaserade omfördelningen av forskningsanslaget var det lärosäte som fick mest extrapengar mätt både i procent och kronor. Inte desto mindre är Malmö högskolas forskning gravt underfinansierad i förhållande till jämförbara lärosäten med universitetsstatus. Detta har lett till betydande underskott i forskningsverksamheten och till ett negativt myndighetskapital för forskning.

Malmö högskolas framgångsrika forskning bedrivs av våra professorer men också i hög grad av docenter, lektorer, doktorander och andra medarbetare. Det är vårt mål att alla lärare ska kunna forska och att professorerna ska ha särskilt mycket tid för detta. Men med det ökande antalet befordrade professorer, som i Malmö har samma villkor som rekryterade professorer, räcker pengarna helt enkelt inte till för att garantera 50 procent forskning till alla.
Det nu gällande arbetstidsavtalet gör det möjligt för dekaner och prefekter att fördela tillgängliga anslagsmedel för forskning (vilka bara utgör cirka 40 procent av vår totala forskningsbudget) på det sätt som bäst gagnar verksamheten. Pengarna ska räcka till både forskarutbildning (som starkt omhuldas av professorerna) och till seniorforskning.

Vi har förståelse för den oro som finns hos en del av professorskåren, men samtidigt anser vi att det är för tidigt att uttala sig om effekterna av det nya arbetstidsavtalet som tillämpas fullt ut först under innevarande kalenderår. Att den garanterade forskningstiden minskats betyder inte per automatik att forskningstiden de facto minskar för alla, även om det kan bli så för enskilda professorer. Det kommer inte heller att leda till en kraftigt minskad forskningsvolym vid Malmö högskola. Enligt tillgänglig statistik forskade professorerna under 2014, då arbetstidsavtalet började tillämpas vid några av fakulteterna, i genomsnitt 40 procent av sin arbetstid. Vi kommer naturligtvis att följa utvecklingen noggrant.

Tyvärr är det så vid alla Sveriges lärosäten att många professorer måste dra in externa medel för att finansiera sin egen och doktoranders forskning. Därför kommer Malmö högskola i sitt inspel inför den kommande forskningspolitiska propositionen att förorda en kraftig höjning av basanslagen. Men tillsvidare måste vi rätta mun efter matsäcken.

Cecilia Christersson 
Vikarierande rektor

Hans Lindquist

Vicerektor för forskning och forskarutbildning

Den ursprungliga debattartikeln av tolv professorer: När snålheten bedrar visheten

Cecilia Christersson och Hans Lindquist

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023