Under en hearing anordnad av regeringen i Stockholm i juni i år betonade ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, vikten av en ökad internationalisering vid svenska högskolor och universitet. Det är enligt regeringen angeläget att svenska forskare och lärare i större utsträckning än tidigare ingår samarbeten med forskargrupper i andra länder, kommunicerar med utländska kollegor och verkar på en internationell arbetsmarknad. Men en ökad internationalisering fungerar som bekant även åt andra hållet, det vill säga utländska forskare och lärare ska kunna forska, undervisa och integreras i det arbete som bedrivs vid svenska lärosäten. Utifrån dessa från regeringen uttalade krav om en ökad internationalisering, vill vi inom SULF:s doktorandförening, SDF, lyfta frågan om hur situationen ser ut för de utländska, icke svensktalande doktorander som arbetar vid våra lärosäten.
Den ökade internationaliseringen har resulterat i att många doktorander har sökt sig till svenska universitet och högskolor från andra länder än Sverige. Krav och traditioner kvarstår dock gällande bruket av det svenska språket inom undervisning, administration och dokumentation likväl som inom beredande och beslutsfattande organ på central, fakultets- och institutionsnivå. Dessutom utarbetas strategiska dokument, regler och riktlinjer samt information som rör lärosätenas verksamhet, exempelvis på universitetetens och högskolornas hemsidor, i huvudsak på svenska. I viss utsträckning tillgängliggörs denna information även på engelska, men översättningarna tenderar att vara otydliga och inte sällan betydligt kortare än originaltexterna som de är tänkta att återge. I internationaliseringens kölvatten följer således begränsade möjligheter för icke svensktalande doktorander att delta i både undervisning och att åta sig förtroendeuppdrag som reserveras enkom för de doktorander som behärskar det svenska språket.
I en skrivelse till utbildningsdepartementet (dnr: U2015/2250/ UH) i april i år lyfte SDF denna problematik och genom att bjuda in till diskussioner om hur universitet och högskolor bör arbeta för att få bukt med problemen vill vi skapa en mer inkluderande arbets- och forskningsmiljö även för ickesvensktalande doktorander. Nedan följer en kort punktlista som resumerar det väsentliga i det budskap SDF framförde till utbildningsdepartementet och där vi föreslår följande konkreta åtgärder:Lärosätenas hemsidor samt alla dokument länkade till dessa bör i sin helhet översättas till engelska. Likaså bör fullständiga versioner av mötesprotokoll och beslut finnas tillgängliga på engelska.
• Lärosätenas hemsidor samt alla dokument länkade till dessa bör i sin helhet översättas till engelska. Likaså bör fullständiga versioner av mötesprotokoll och beslut finnas tillgängliga på engelska.
• Alla typer av möten, från arbetsgruppsmöten till styrelsemöten, bör vid behov hållas på engelska.
• Doktorander måste ges ett starkare stöd för att kunna lära sig svenska. Detta kan ske dels genom att utöka utbudet av svenska språkkurser och att tillåta doktorander att tillgodoräkna sig dessa kurser i sin examen, alternativt att kurserna kan utgöra grund för prolongation.
• Kurser på forskarnivå ska kunna erbjudas på engelska – i synnerhet de som är obligatoriska för examen inom ett visst forskarutbildningsämne.
• Icke svensktalande doktorander ska erbjudas att undervisa på engelska närhelst det är möjligt.
•En behovsanpassad och integrationsfrämjande språkpolicy bör inkluderas i institutionernas arbetsmiljöarbete.
• Informationspaket på engelska ska finnas tillgängliga för nyanställda innehållande relevant information om respektive universitet, fakultet och institution.
I ett svar på skrivelsen som vi mottagit understryker utbildningsdepartementet än en gång det faktum att internationaliseringen är en ”prioriterad fråga för regeringen” och att en dialog med alla inblandade aktörer har initierats av Helene Hellmark Knutsson som ytterst syftar till ”att få ökad kunskap om vilka behoven, utmaningarna och möjligheterna är”. Samtidigt som utbildningsdepartementet framhåller vikten av att följa språklagen i vilken myndigheters bruk av det svenska språket rörande kommunikation och dokumentation stipuleras ”finns det dock ingenting som hindrar att beslut och dylikt översätts till annat språk”. Det vill säga: ansvaret att diskutera internationaliseringsrelaterade frågor ur ett arbetsmiljöperspektiv vilar till syvende och sist på universitet och högskolor.
SDF vill nu bolla över frågan till er och undrar hur ni på våra lärosäten arbetar för att skapa ett inkluderande arbetsklimat för icke svensktalande doktorander?
Styrelsen för SULF:s doktorandförening:
Jeanette Lindberg , Anna Ilar, Signe Borch , Tony Thorström, Victor Pressfeldt och Martina Angela Caretta
