Nej, det fattas inte studenter i sådan utsträckning att utbildningar riskerar att ställas in.
Trenden att färre 19-åringar går vidare till högre utbildning påverkar knappast heller universitet och högskolor, vars problem snarare är det omvända: Studenterna är för många, i förhållande till antalet platser.
I stället är det svårtolkad statistik och lärosätenas överutbud som bidrog till sommarens medielarm om att 400 utbildningar saknade behöriga studenter.
– Statistiken kan ”luras”, eftersom det i de flesta fall handlar om olika inriktningar inom samma program, säger Fredrik Oldsjö, kanslichef för Områdeskansliet för humaniora, juridik och samhällsvetenskap vid Stockholms universitet.
– Ett exempel är att det i höst gick att söka till 54 olika ämneskombinationer inom gymnasielärarutbildningen vid Stockholms universitet.
Totala antalet viktigast
Att enbart utgå från statistik för enskilda inriktningar inom program ger, enligt Fredrik Oldsjö, ingen rättvisande bild av hur det ser ut på de olika institutionerna, eftersom delar av program samläses och en stor andel av studenterna läser fristående kurser. När det gäller språk kan en student läsa språket som en valbar inriktning inom flera olika program eller som fristående kurs.
Fredrik Oldsjö påpekar att det viktigaste, ur universitetets synpunkt, är hur många studenter man har totalt i ett visst ämne, exempelvis portugisiska.
– Det är mindre viktigt hur många studenter som har sökt inriktningen portugisiska i just Kandidatprogrammet i språk och översättning.
Sen anmälan försvårar statistik
Till svårigheterna med antagningsstatistiken hör att urvalet sker i två omgångar. Dessutom har studenterna möjlighet till sen anmälan ända fram till terminsstart på många utbildningar.
– För en institution är antalet studenter som faktiskt registrerar sig på en utbildning det som betyder något, inte antagningsstatistiken som bara säger något om hur många studenter som vill studera, därför är det först nu vid terminsstart som vi vet hur situationen ser ut.
För många studenter
Och så tillkommer den aspekt som kan framstå som motsägelsefull (åtminstone statistiskt) att det finns ett överutbud av platser, samtidigt som det finns för många studenter.
– Inför höstterminen har Stockholms universitet ungefär 70 000 behöriga sökande, men kan bara anta drygt 25 000 studenter. Vi antar i år lite färre studenter än förra året, men samtidigt producerar vi i likhet med vissa andra lärosäten mer utbildning än vi får betalt för av staten. En viss minskning vore därför önskvärd.
Ser man återigen på detaljnivå kan en utbildning naturligtvis komma att läggas ned om den, år efter år, lockar för få.
– Generellt finns det inget lärosäte som i längden har råd att ge program som ingen går på, säger Fredrik Oldsjö.
– Däremot har ett universitet ett brett uppdrag och behöver också ge utbildning i små ämnen som har stor samhällelig eller vetenskaplig relevans.
Färre 19-åringar bland de antagna
När det gäller antal studenter påverkas det givetvis av demografin, vilket nu innebär att 19-åringarna (bland det totala antalet sökande) blir färre, enligt Universitets- och högskolerådet, UHR, en minskning med elva procent. Av dessa kan dock bara fem procent förklaras med mindre årskullar, de övriga med att de går direkt ut i arbetslivet, sannolikt relaterat till bättre utsikter på arbetsmarknaden, genom att utbudet av okvalificerade arbeten har ökat.
Oavsett den sortens demografiska och strukturella förändringar ser Fredrik Oldsjö inte att det kommer att innebära någon dramatisk påverkan för utbudet av högre utbildning, åtminstone inte för större lärosäten, som Stockholms universitet.
– Lärosätena har i dag många fler sökande än platser. Om demografiutvecklingen mot förmodan på sikt skulle märkas av på antalet registrerade studenter i vissa ämnen, har vi möjlighet att stuva om och i stället erbjuda fler platser på de mest populära utbildningarna.
