Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.

Från vetenskaplig till ekonomisk excellens

Forskarna springer efter pengarna — till vems nytta?

27 maj, 2015
MarieLouise Samuelsson

Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

”De följer pengarna, de ska ju leva också”.

Det säger Rolf Annerberg, tidigare generaldirektör för Formas, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Annerberg intervjuas i tidningen Lantmannen, apropå den nyligen presenterade konkurrensutredningen, och fastslår alltså att pengar får forskare att ställa om, från vetenskaplig excellens till (företags)nytta. Annerberg vill att hans gamla forskningsråd, Formas, ska få en annan sorts uppdrag så att forskningen gynnar branschens behov och att Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, ska bidra med behovsdriven forskning samt tydligt redovisa vilka behov forskningen tillgodoser.

Och man kan ju för övrigt notera att regeringen redan har sett till att SLU sorterar under näringsdepartementet.

Att forskare springer – eller snarare tvingas springa – i pengarnas riktning är givetvis inget nytt. Under en konferens om forskningsbibliotek förra året beskrev Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, hur universitetet numera fungerar efter en ekonomisk logik som inte passar den vetenskapliga:

”Vid Linnéuniversitetet följer vi de politiska vindarna slaviskt, vi är numera lika effektiva som Ikea. New public management har helt avskaffat det kollegiala, vi representerar inte längre någonting, vi producerar.”

Att jämförelsen med Ikea låg nära till hands framgick när jag senare intervjuade honom i Biblioteksbladet. Vid Linnéuniversitetet har man sedan 2011 att förhålla sig till de så kallade Ikeapengarna, en stiftelse som donerade 950 miljoner försedda med följande avsiktsförklaring, att ”i första hand stödja, stimulera och belöna forskning och utbildning som bedrivs eller tillgodoser intressen i Småland”.

Hur småländska intressen tillgodoses kan diskuteras, men Joacim Hansson beskrev hur det fungerar i praktiken: ”Det finns förstås ingen forskare vid Linnéuniversitetet som inte funderar på hur deras forskning eller åtminstone ansökan om medel kan anpassas för att komma i åtnjutande av Kamprads donation.”

När det gäller hur ett lärosäte samverkar med det omgivande samhället, lika med det närstående näringslivet, uppmärksammas med jämna mellanrum Luleå tekniska universitets relationer med gruvindustrin. Kritik som går ut på att LTU:s förbindelser med gruvnäringen är alltför nära har främst framförts av röster utanför universitetet. S-politikern och bloggaren Nils Harnesk ifrågasätter – bland mycket annat – att LTU-professorer sitter i prospekteringsbolagens styrelser och att LTU skär ned på icke-gruvrelaterad forskning och utbildning. I likhet med journalisten PO Tidholm talar Harnesk om en mansdominerad gruvinriktning, en gubbklubb.

Hur som helst kan man säga att LTU som kallar sig gruvuniversitet är på Annerbergs linje.

Pär Weihed, professor i malmgeologi vid LTU, uttryckte i en intervju i tidningen Bergsmannen (2012) sin oro inför den då aktuella forskningspropositionen och inriktningen på grundforskning: ”Sverige behöver sådan forskning, men vi måste också ha en stark behovsmotiverad forskning i samarbete med näringslivet. Det är företagen, deras produktion i vardagen, som lägger grunden till vårt välstånd. Och att låta utbildningsinstitutioner konkurrera om fakultetsmedel utifrån antalet presenterade vetenskapliga publikationer ter sig osynkat när övriga Europa satt tillväxt och utvecklingen av näringslivet i högsätet.”

Frågan är vad den kommande forsknings- och innovationspropositionen kommer att sätta i högsätet, i vilken utsträckning regeringen går på samma behovs- och nyttolinje som Annerberg och Weihed.

Högtidstalsretoriken månar alltid den fria, nyfikenhetsdrivna forskningen. Men det är förstås politiskt frestande att se forskning som en enda stor tillväxt-och-jobb-skapande guldgruva och drömma om forskare som inte har råd att tänka på annat än ekonomisk excellens.

MarieLouise Samuelsson, journalist och nyhetskrönikör på universitetslararen.se.

MarieLouise Samuelsson

Håller du med eller inte? Skriv till redaktionen.

Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023