Replik: ”Prisma främjar likabehandling”

Prisma främjar likabehandling av forskningsansökningar, men systemet kunde ha testats och kommunicerats bättre inför lanseringen, skriver Maria Thuveson och Lars Wärngård vid Vetenskapsrådet respektive Forte i sitt svar på lundaforskaren Björn Ekmans kritik.

23 mars, 2015
Maria Thuveson och Lars Wärngård

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens/skribenternas egna.

Prisma – det nya ansöknings- och ärendehanteringssystemet som har utvecklats gemensamt av Vetenskapsrådet, Forte och Formas – är ett system som ska stödja olika utlysningar och flera typer av funktioner. Det ska finnas där för användarna, det vill säga för forskare som söker forskningsmedel och för forskare som granskar ansökningar av forskningsmedel, för handläggare på respektive myndighet som ska svara upp mot de återrapporteringskrav som regeringen ålagt respektive finansiär och för handläggare på de universitet, högskolor och forskningsinstitut som ska förvalta forskningsmedel. För att vara heltäckande måste data vara sökbart och möjligheten till olikheter byggas in i systemet.

Det tar tid att utveckla ett system som Prisma och tittar vi i backspegeln finns det självklart delar som hade kunnat göras bättre. Vi borde ha prioriterat acceptanstesterna av systemet bättre och på så sätt undvikit flera av buggarna och ökat användarvänligheten, vi borde lagt mer tid mellan den första utlysningen (”provkörningen”) och de senare för att hinna omhänderta de synpunkter som kom in från forskarna. Vi borde också ha informerat bättre om Prisma och hur det fungerar för respektive användare.

Det är naturligt att det tar tid att lära sig att använda ett nytt system som Prisma och att förstå hur exempelvis formulären är uppbyggda. Det som efterfrågas för respektive ansökan skiljer sig åt beroende på vilken utlysning och finansiär som gäller. Alla utlysningar har alltid haft begränsningar i omfattning för att skapa enhetlighet, ofta med detaljer kring font med mera. Därför har vi nu ett enhetligt system, där antal tecken utgör begränsningar som varierar mellan olika utlysningar.

I årets utlysningar hos Forte och Vetenskapsrådet efterfrågar vi i princip samma information med samma textutrymme som tidigare. Att omfattningen av en ansökan har begränsningar är en följd av att vi lyssnat på de forskare som granskar ansökningar. De har i många års tid efterfrågat en funktion i ansökningssystemet som hindrar sökande att bifoga mer information än vad som efterfrågas. Det vill säga, de som läser och följer instruktionerna i utlysningstexter ska inte missgynnas. Det handlar om likabehandlingsprincipen och i det arbetet är Prisma en hjälp. Vi tar nu lärdom av erfarenheterna hittills och fortsätter utveckla Prisma för att på bästa sätt möta användarnas behov.

Maria Thuveson, chef för avdelningen för forskningsfinansiering vid Vetenskapsrådet

Lars Wärngård, planeringschef vid Forte 

Maria Thuveson och Lars Wärngård

Vad tycker du? Skicka in din replik eller debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023