Det Socialdemokraterna föreslår i sin skuggbudget är att 30 av de största universiteten och högskolorna ska få medel att anställa var sin kompetensförmedlare. Syftet är bland annat att "studenter ska ges möjlighet att arbeta extra inom det område som utbildningen syftar till".
Att anställa en studentmedarbetare skulle, enligt Socialdemokraterna, också innebära att "fler företag ska få möjligheter att anamma nya metoder och forskningsresultat".
Förslaget som bygger på en modell som redan finns i Danmark har hittills mottagits med skepsis i sektorn.
Erik Pedersen, vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer, SFS, påpekade i en tidig kommentar att heltidsstudier är ett heltidsarbete. Han varnar också för den danska modellen som innebär att centrala avtal för studentmedarbetarna kan leda till generell lönedumpning.
Pam Fredman, ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och rektor vid Göteborgs universitet, tolkar "kompetensförmedling" som något som ligger utanför lärosätenas nuvarande uppdrag.
– Vårt uppdrag och ansvar är att se till att heltidsstudier verkligen är heltidsstudier. Vi jobbar redan nu med yrkes- och karriärvägledning, tanken att en enda kompetensförmedlare skulle kunna överblicka ett stort universitets hela kursutbud framstår inte som realistisk.
Hon betonar att universitet och högskolor är måna om att samverka med det omgivande samhället och därmed företag och näringsliv, men att kompetensförmedling av studenter är fel väg att gå.
– Det blir motsägelsefullt om vi talar om behovet av snabbare genomströmning, om studenterna samtidigt ska jobba mer under studietiden. Det är också en fråga om synen på högre utbildning, att studietiden har ett värde i sig, säger Pam Fredman som även ser en risk för ytterligare press på redan stressade studenter.
I princip samtidigt som Socialdemokraterna presenterade sitt budgetförslag om "studentmedarbete som ska ha karaktären av riktigt arbete, men ske på deltid vid sidan av studierna" meddelade regeringen att man beslutat höja fribeloppet "för att skapa förutsättningar för att kombinera studier och yrkesarbete samt underlätta omskolning och matchning på svensk arbetsmarknad".
Det blir en höjning med 30 000 kronor, från nu gällande 142 400 kronor till 172 400 kronor per kalenderår, från 1 januari 2014. När fribeloppshöjningen presenterades motiverade biträdande utbildningsminister Maria Arnholm detta med att "det ska löna sig att arbeta även för studenter".
Ytterligare ett förslag relaterat till studenter och arbetsmarknad lades nyligen av Andrea Ström, ordförande i Moderata Studenter och riksdagsledamoten Jessica Rosencrantz (M), som vill se nya incitament för att studenterna ska avsluta sina studier på kortare tid.
De två M-debattörerna utgår från Långtidsutredningens slutsats från 2011, att sänkt examensålder skulle leda till ökad sysselsättning och högre produktivitet. Utredningen föreslog att den som tar kandidatexemen vid 23 års ålder ska få hela studielånet avskrivet, vid 24 års ålder tre fjärdedelar av lånet, vid 25 halva lånet och vid 26 skulle en fjärdedel av lånen skrivas av. Kostnaden för avskrivna lån ser Ström och Rosencrantz som "en billig lösning" för att få ut fler unga på arbetsmarknaden fortare och därmed få flera arbetsår, till fromma för välfärden.
MARIELOUISE SAMUELSSON
