Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Danskt institut utvärderar svenska utbildningsreformer

Hur har regeringens två stora reformer av högre utbildning fungerat? Har autonomireformen och kvalitetsreformen haft de effekter politikerna ville uppnå? Det är frågor som ska besvaras i en uppföljning initierad av riksdagens utbildningsutskott

13 december, 2013
Universitetsläraren

Projektet som omfattar fyra delstudier genomförs av Dansk Center for Forskningsanalyse (CFA) vid Aarhus Universitet och ska vara slutfört 2016.
Den "övergripande och långsiktiga frågeställningen" i uppföljningen är om reformerna "främjar ökad kvalitet". Utbildningsutskottet vill också få svar på "hur de båda reformerna implementeras i högskolesystemet och hur systemet påverkas av reformerna i ett kortare perspektiv".
– Politiken har ibland fallerat när det gäller att ta ansvar för hur det blev, hur besluten implementeras, säger Betty Malmberg, moderat ledamot i utbildningsutskottet och den som leder den parlamentariska styrgrupp som har särskilt ansvar för uppföljningsfrågor i utskottet.
Sedan 1 januari 2011 är, genom en grundlagsändring, riksdagens femton utskott ålagda att inom respektive ansvarsområde göra uppföljningar och utvärderingar av effekterna av de beslut som fattats av riksdagen.
– Ambitionen att utvärdera har funnits länge, men att det nu tydliggjorts i grundlagen har inte bara inneburit att vi måste genomföra uppföljningar, utan har också givit utskotten ny energi, menar Betty Malmberg.

Inom ramen för det långsiktiga och övergripande ska följande fyra frågor utgöra fokus i uppföljningen av de två reformerna rörande högre utbildning:
1) Hur nyttjar lärosätena de möjligheter till ökat självbestämmande som följer av autonomireformen?
2) Hur har implementeringen av autonomireformen och kvalitetsreformen påverkat högskolesystemet när det gäller utbudet av utbildningar och lärosätenas relation till det omgivande samhället?
3) Hur har reformerna påverkat lärosätenas arbete med kvalitetssäkring av utbildningar?
4) Vilka effekter har reformerna fått såväl samhällsekonomiskt som utbildnings- och bildningsmässigt?
Den första delstudien presenteras i höst och behandlar "autonomi- och kvalitetsreformerna i förhållande till generella tendenser i Europa, särskilt Norge och Danmark" och ska med hjälp av policydokument, rapporter och utredningar "definiera kvalitetsbegreppet" samt "analysera avvägningar i kvalitetssäkringssystemet".
Delstudie två ska, enligt planerna, vara färdig våren 2014 och bygga på intervjuer med tjugotalet rektorer eller prorektorer, med fokus på "implementeringsprocesser" och tidiga effekter av de två reformerna.
Den tredje studien väntas under hösten 2014 och kommer att bygga på enkätfrågor till "utbildningsledare/ programansvariga/ studierektorer" för de 700–800 utbildningar som utvärderats av Universitetskanslersämbetet (tidigare Högskoleverket) inom ramen för de första tre kvalitetsutvärderingsomgångarna samt övriga utbildningar som utvärderas i omgång fyra till sex.
Syftet är att undersöka "upplevda och förväntade effekter" av kvalitetsreformen.
De första tre studierna kommer att samlas i en rapport som redovisas hösten 2014.
Den fjärde och sista delen i uppföljningen som ska vara färdig under 2016, blir en fallstudie omfattande nio utbildningar, varav tre som i Universitetskanslersämbetets utvärderingar fått omdömet "mycket hög kvalitet", tre med omdömet "hög kvalitet" och tre som fått omdömet "bristfällig kvalitet". Fallstudien ska fokusera på "responsstrategier vid utbildningarna för att förstå hur bedömningen över tid påverkar utbildningarnas kvalitetsarbete och effekterna på utbildningens kvalitet".

De två reformerna har som bekant varit både omdiskuterade och starkt ifrågasatta.
Efter genomläsning av utbildningsutskottets detaljerade uppdrag till CFA kan man få intrycket att det 2016 föreligger vetenskapligt förankrande svar på i princip alla frågor kring reformerna?
– Nej, det tror jag nu inte. Vi är ute efter de stora penseldragen och frågeställningarna är resultat av diskussioner i styrgruppen, säger Betty Malmberg som är särskilt nöjd med att ett enigt utbildningsutskott står bakom projektet som alltså kommer att löpa över kommande riksdagsval.
– Uppdraget ska också vara framåtsyftande. Det är inte meningen att vi ska fastna i partikäbbel, utan istället att utskottet ska dra lärdomar för framtiden.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023