Under flera år har språken vid Göteborgs universitet utvärderats och utretts. Från och med vårterminen 2012 ställdes undervisningen in i ämnena BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), bulgariska, hebreiska, nederländska, polska, slovenska och tjeckiska. Och under 2012 planerade ledningen för Humanistiska fakulteten att lägga ned ytterligare ett antal språk.
Efter en intensiv offentlig debatt landade det i att undervisningen i italienska ställdes in från och med vårterminen 2013 och att utredningen av ämnena ryska, fornkyrkoslaviska, latin och grekiska förlängdes till vårterminen 2013.
Debatten fortsatte på nätet, i universitetets tidning GU Journalen, i lokalmedia och i riksmedia med bland annat inlägg av Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund, där han kritiserade Göteborgs universitets planerade nedskärningar.
Internt på Institutionen för språk och litteraturer fanns också en kraftig opinion mot planerna på nedläggningarna av språken och också grava anmärkningar mot hur utredningen av språkens framtid skötts.
Till sist tvingades fakultetsledningen att tänka om och fakultetsstyrelsen tog den 19 juni beslut om nya strategier för en rad språk.
De fyra ämnena grekiska, latin, ryska och fornkyrkoslaviska blir alltså kvar med krav på att bland annat förbättra genomströmningen av studenter och utveckla samarbeten med andra utbildningar.
Också arabiska, kinesiska och översättarprogrammet har fått strategier för att förbättra kvaliteten och ge tydligare profilering. Exempelvis ska studenterna kunna ta en kandidatexamen med kinesiska som huvudämne. Språken ska utvärderas på nytt om tre år.
Det har också debatterats om några av språken skulle byta institution men så blir inte fallet.
– De är kvar på samma institution för det visade sig att de flesta på fakulteten vi hunnit tala med ansåg det vara det rimliga, säger fakultetens dekan MargaretaHallberg.
Svårigheter finns kvar som återstår att lösa.
– Det handlar om hur många studenter som kommer att vilja läsa de här språken. Ett av problemen har framför allt varit att för få studenter vill fortsätta att läsa språk, många vill läsa en orienteringskurs men sedan slutar de. Då är det svårt att upprätthålla en god kvalitet, säger Margareta Hallberg.
Vid institutionen är man i stort tillfreds med fakultetsstyrelsens beslut.
– Alla språken blir kvar i sin naturliga vetenskapliga miljö, inget flyttas ut. Det enda negativa är att man tar bort lite av verksamheten i ryska. Men med tanke på hur illa planerna såg ut i vintras så är vi ganska nöjda med det här resultatet, säger institutionens prefekt Gunnar Bergh.
Men processen kring språken vid Göteborgs universitet har utlöst en konflikt som kulminerat i att Saco-S-rådet vid universitetet har skrivit till fakultetsledningen med krav på att åtgärda de arbetsmiljöproblem som uppstått i form av sjukskrivningar och ökad stress.
– Vi från Saco påpekade att om man får en så dålig psykosocial arbetsmiljö som på institutionen så är det självklart att fakultetsledningen ska hjälpa till att förbättra den, säger Inger Wilgotson-Lundh, Saco-S vid Göteborgs universitet. Saco-S-medlemmar på institutionen har gett uttryck för att den dåliga arbetsmiljön är ett resultat av turerna kring språken.
– Man har upplevt sig ifrågasatt och att det var kränkande att fakultetsledningen uttalat sig om låg kompetens i språkämnena, det visade sig ju att det inte var så dålig kvalitet som man påstått.
Saco-S skriver bland annat att "Situationen är så pass infekterad att flera anställda har tappat arbetsglädje och söker sig ifrån institutionen. Läget är mycket allvarligt".
Men Saco-S vill ge en eloge till den nya fakultetsstyrelsen.
– Vi tycker att fakultetsstyrelsen på de två senaste sammanträdena har tagit sitt ansvar med engagemang och med intressanta diskussioner.
Därför har Saco-S-rådet tillsammans med OFR-S (TCO-förbunden på universitetet) yrkat att fakultetsstyrelsen ska ta upp italienskan till ny bedömning.
– Hade inte undervisningen i italienska lagts ned utan varit med i samma process som de andra språken skulle med stor sannolikhet också italienskan fått finnas kvar, säger Inger Wilgotson-Lundh.
PER-OLOF ELIASSON
