Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Regeringsförslag om högskolestiftelser: SULF och SUHF vill ha längre remisstid

– Man bör i alla sammanhang ställa sig frågan om de förändringar som krävs står i proportion till de problem man vill lösa. Det säger SULF:s ordförande Mats Ericson angående högskolestiftelser, den nya verksamhetsform för (vissa) lärosäten som regeringen vill införa.

1 december, 2013
Universitetsläraren

I juni kom det alltså till slut, det länge omdiskuterade och i budgeten aviserade förslaget om högskolestiftelser.
När departementsskrivelsen presenterades betonade Jan Björklund att en omvandling från myndighet till denna speciella stiftelseform inte skulle innebära någon särskilt stor förändring, men sektorn håller uppenbarligen inte med.
Regeringen vill ha remissvar den 10 oktober, med sikte på att de nödvändiga förändringarna i stiftelselagstiftningen ska gälla från den 1 juli 2014.
Men SULF har begärt utsträckt remisstid, det har också SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, som i sin skrivelse till utbildningsdepartementet vill flytta fram svarsdatumet till den 19 december. Detta beskriver SUHF som ett starkt önskemål från ett stort antal lärosäten, eftersom förslaget "innebär många, bland annat juridiska och arbetsrättsliga aspekter som kräver tid att analysera och ta ställning till".
Även SFS, Sveriges förenade studentkårer, har begärt utökad remisstid.

Det regeringen vill åstadkomma är, enligt departementsskrivelsen, att "öka lärosätenas handlingsfrihet" och ge "lärosätena förutsättningar att på ett mer flexibelt sätt hantera dagens och framtidens omvärldsförändringar".
En högskolestiftelse ska kunna äga bolag, utan begränsningar kunna ta emot och förvalta donationer, bygga upp och avyttra egna ekonomiska medel och tillgångar. Bland annat heter det att:
"Statliga lärosäten har inte rätt att använda forskningsanslaget till att bilda exempelvis bolag även om syftet är att bedriva forskning. Detta bör dock vara möjligt för en högskolestiftelse om bolagets verksamhet inte är kommersiell och överensstämmer med anslagets ändamål."
Behovet av ökad ekonomisk handlingsfrihet relateras till möjligheterna att hävda sig och delta i en "snabbt hårdnande internationell konkurrens" och att underlätta samarbeten som kring European Institute of Innovation and Technology.
Högskolestiftelserna ska också fortsatt ha utbildning och forskning som kärnuppgifter samt vara finansierade genom statliga anslag med sedvanliga krav på effektiv och ändamålsenlig användning.
En högskolestiftelse ska de första sex åren garanteras 90 procent av tidigare anslagsnivå för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och forskning och utbildning på forskarnivå.
Vid en ombildning övergår statliga anställningar till privata, enligt departementsskrivelsen ska man dock "sträva efter likvärdiga anställningsvillkor" genom att högskolestiftelsen ska vara medlem i Arbetsgivarverket.
Enligt departementsskrivelsen har man också som utgångspunkt att "studenters rättssäkerhet väsentligen ska förbli likvärdig efter en ombildning till högskolestiftelse", en formulering som inte lugnade SFS, som i en tidig kommentar menade att omvandlingen innebär att studenterna inte skulle ha samma garanti för likvärdig rättssäkerhet och kvalitetssäkring.
Som Universitetsläraren flera gånger skrivit om har vissa lärosäten uttryckt önskemål om förändrad verksamhetsform, en förändring där knäckfrågan har varit finansieringen. När Chalmers och Högskolan i Jönköping ombildades till stiftelsehögskolor var det med hjälp av löntagarfondsmiljarderna, men den sortens tillskott är knappast något som finansdepartementet idag kan tänkas bidra med.

Den föreslagna nya stiftelseformen, som till skillnad från stiftelsehögskolorna inte kräver stort eget kapital, utan istället ska finansieras på samma sätt som de lärosäten som är statliga myndigheter, får därför sägas vara den lösning som utbildningsdepartementet anser möjlig och vars konsekvenser för lärosätena nu analyseras av sektorn. Frågetecken finns kring sådant som vad det betyder för konkurrensen mellan svenska lärosäten att högskolestiftelserna får ett garanterat anslag under en sexårsperiod och vad det betyder för pågående samarbeten mellan lärosäten om det ena övergår till högskolestiftelseformen.
Det väcker också farhågor eller åtminstone frågor kring vad som händer om högskolestiftelsen skulle ägna sig åt alltför vidlyftiga affärer.
Regeringen behöver vidare stöd från oppositionen eftersom förändringar i lagstiftningen förutsätter riksdagsbeslut.
– Vi är inte avvisande till högskolestiftelser, men vill analysera det djupare och lyssnar med intresse till vad SULF och SUHF anser, säger Thomas Strand, Socialdemokraternas talesperson i forskningspolitiska frågor och ledamot i riksdagens utbildningsutskott.

För SULF:s del behandlas departementsskrivelsen på ett möte i förbundets arbetsutskott, därefter bereds frågan inom kansliet och tas upp på nytt AU-möte den 4 september och vid förbundsstyrelsens möte den 20 september.
SULF:s förbundsordförande Mats Ericson betonar därför att de reflektioner han nu preliminärt gör, om förändringarna står i proportion till problemlösningen, är hans personliga.
– Om det enbart handlar om det huvudskäl som anförs i departementsskrivelsen, alltså att ge de stora och forskningstunga lärosätena större flexibilitet i internationella forskningssamarbeten så är min egen tolkning att svaret är nej. Man tillför så mycket ny osäkerhet och det kommer att ta så mycket kraft ur sektorn att hantera förslaget att det inte står i rimlig proportion till det man vill åstadkomma.
Mats Ericson menar att flexibilitet skulle uppnås med betydligt mindre omvälvande medel, exempelvis genom att riksdagen bemyndigar regeringen att fatta de beslut som kräver riksdagsbeslut.
– Om det istället handlar om ren ideologi som innebär att utbildning och forskning vid de stora universiteten ska bedrivas av lärosäten som är organisatoriskt fristående från staten, så spelar ju inte SULF:s och andras eventuella invändningar någon större roll.

Han betonar att SULF ännu inte analyserat departementsskrivelsen färdigt, men menar att SULF:s remissvar på autonomiutredningens betänkande Självständiga lärosäten (2008) sannolikt kan appliceras på det nu aktuella förslaget. SULF:s principiella hållning var då att självständighet måste ha den individuella akademiska friheten som utgångspunkt: "Konkret kommer den akademiska friheten till uttryck i arbetsvillkoren för enskilda individer".
När förslaget om omvandling till stiftelser formulerades i 2012 års budgetproposition gjorde SULF:s dåvarande styrelse ett ställningstagande där man sade sig "starkt kritisk mot att flera statliga lärosäten skulle övergå i stiftelseform".

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023