Att SULF-ledningen uppvaktar den minister som är ansvarig för högre utbildning och forskning är en tradition, den här gången bland annat föranledd av att SULF sedan i höstats har en ny ordförande.
Den sortens möten som SULF har med utbildningsdepartementet är informella, diskussionerna behandlas som förtroliga samtal i bemärkelsen ickeoffentliga.
– Det är dock ingen hemlighet att SULF och utbildningsministern har olika syn på vissa högskolepolitiska frågor och just därför är det bra att kunna ventilera frågor i ett sådant här sammanhang, säger Git Claesson Pipping.
Hon konstaterar vidare att Jan Björklund visar intresse för SULF:s frågor, vilket bland annat visade sig i att ministern hade anslagit en timme för mötet med ordförande och förbundsdirektör, vilket är ovanligt lång tid för den sortens möten.
Det handlingsprogram som SULF-ledningen överlämnade till och diskuterade med utbildningsministern består av fem punkter rörande akademins villkor.
1) Osäkra anställningar i akademin. SULF påtalar att andelen tidsbegränsat anställda bland forskande och undervisande personal vid universitet och högskolor är drygt 34 procent och därmed mer än dubbelt så hög som på arbetsmarknaden i stort, där andelen är strax under 15 procent. SULF ser de osäkra anställningsförhållandena inom akademin inte bara som ett problem för SULF:s medlemmar, utan som ett stort kvalitetsproblem, både för forskningen och för den högre utbildningen.
2) Sambandet mellan forskning och undervisning. SULF menar att den bästa forskningen och den bästa undervisningen förutsätter att universitetslärare ges möjlighet att både undervisa och forska. Först då ges förutsättningar att undervisa på vetenskaplig grund, att utifrån aktuella kunskaper och med vetenskapliga metoder ge studenterna möjligheter att utveckla ett kritiskt tänkande, samt att bedriva forskning i aktivt samarbete med studenter på alla nivåer.
3) Jämställdhet på ledande positioner. Under de senaste decennierna har könsfördelningen blivit alltmer jämn på de lägre nivåerna av den akademiska karriären. Men bland professorerna går förändringen alltför långsamt, andelen kvinnliga professorer var 2011 bara 23 procent. SULF menar att en jämställd akademi kräver att kvinnor får lika goda karriärmöjligheter som män, inklusive tillgång till ledande poster. För att uppnå en verkligt jämställd högskola måste universitetslärarkarriären vara tillräckligt attraktiv för att både kvinnor och män ska vilja välja den.
4) Det akademiska ledarskapet. Regeringen har aviserat att man kommer att utreda det akademiska ledarskapet. Det är dock inte självklart hur lämplig organisation och kompetent ledarskap för en myndighet ska samordnas med de grundläggande akademiska behoven av frihet för individen, kollegiet och lärosätet. SULF ser därför fram emot att föra en dialog med den av regeringen utsedda utredaren.
5) Samverkan mellan akademin och det omgivande samhället. Inte minst för de yrkesinriktade högskoleutbildningarna är arbetsplatspraktik och arbetslivssamverkan sannolikt positivt kvalitetsdrivande. SULF vill gärna som en av arbetsmarknadens parter på olika sätt bidra till detta.
MARIELOUISE SAMUELSSON
Universitetsläraren nr 7-13
