Gunilla Herdenberg är ny riksbibliotekarie

– De stora och resursstarka universiteten är inte så beroende av KB, det är mer så att KB behöver lärosätenas kompetens. För de små och medelstora högskolorna råder en annan verklighet där KB kan vara ett stöd.

DET SÄGER Gunilla Herdenberg, som utsetts till ny riksbibliotekarie och därmed chef för Kungliga Biblioteket.
Hon är vad man skulle kunna kalla en "intern rekrytering". Sedan 2007 har hon varit chef för KB:s Avdelning för Nationell Samverkan, tidigare BibSam.
Processen att utse ny riksbibliotekarie har varit utdragen, den nu avgående Gunnar Sahlin kunde inte sluta som planerat i december förra året, utan fick i sista stund sitt förordnande förlängt.
KB har de senaste åren haft problem relaterade till ekonomi, styrning och till ett utvidgat uppdrag, problem som Statskontoret belyst i en så kallad myndighetsanalys som presenterades i januari.
Statskontoret menade bland annat att KB:s utvidgade uppdrag att samordna inte bara lärosätesbiblioteken utan också folkbiblioteken, borde avgränsas och underordnas servicen till universitet och högskolor.
Den nytillträdda riksbibliotekarien delar inte Statskontorets uppfattning. Hon ser KB:s uppdrag att företräda hela bibliotekssektorn som en bra idé och innan hon tackade ja till jobbet försäkrade hon sig därför om att Utbildningsdepartementet inte tänker gå på Statskontorets föreslagna linje.

GUNILLA HERDENBERG som har lång erfarenhet som bibliotekschef kom till KB från Lunds Stadsbibliotek och med en mamma som var bibliotekschef i Smålandsstenar kan hon räkna sig till andra generationens bibliotekarie.
– Bildningsidealet har alltid varit starkt för mig, men jag har aldrig sett mig som någon typisk folkbibliotekarie.
Hennes första tjänst, som biblioteksassistent, var också inom akademin, på Chalmers Tekniska Högskolas arkitekturbibliotek.
Hon hade ingen formell utbildning,det var i väntan på att komma in på Bibliotekshögskolan som hon chansade och gjorde sin ansökan till Chalmers.

– JAG FICK ETT självständigt och roligt arbete i en lärorik miljö, jag var knappt 24 år och jämnårig med studenterna. Det var också givande att få en inblick i forskningen.
Som exempel på den service som forskarna efterfrågade minns hon det aningen udda uppdraget att ta fram lämpliga namn på konstglas, som en av professorerna hade skapat.
Efter Chalmers valde hon folkbiblioteksbanan, först som chef för biblioteksverksamheten i Bromölla och rekryterades därefter till Lunds stadsbibliotek, vilket innebar en plats i styrelsen för Lunds universitetsbibliotek, LUB.
LUB har de senaste åren haft stora problem med organisationen, som i en extern utredning kallades "dysfunktionell". Interna konflikter inom LUB har bland annat gällt fakultetsbibliotekens roll i förhållande till den centrala biblioteksorganisationen.
– Det handlar om att klara av självständighet på viss nivå, kombinerat med att se till det gemensamma bästa.
– Alla håller med om att det finns sådant som är dyrt och omfattande och därför bör lösas gemensamt, men det kan ändå bli svårt att tänka så när det berör det egna området, säger Gunilla Herdenberg och tillägger att diskussionen om fakultetsbiblioteken i Lund påminner om KB:s uppdrag gällande Nationell Samverkan.
– Det är en svår sak att samverka och samtidigt inte bestämma över andra. Hur man uppfattar detta beror på vilket perspektiv man intar, därför är det allra viktigaste att tala med varandra.

KB:S UPPDRAG HAR förändrats och kommer att förändras på flera sätt; de befintliga samlingarna ska digitaliseras och det digitalt publicerade ska samlas in. Bibliotek i allmänhet har numera att handskas med både tryckt och digitalt material, också bibliotekariernas roll och arbetsuppgifter har förändrats.
– På universitet och högskolor har närheten mellan bibliotekarie och institution ökat. Bibliotekarierna har blivit mer uppsökande, mer av specialister.
– Uppdraget har också kommit att omfatta mer studentservice, sådant som "språkverkstäder", vilket innebär en utvidgning av begreppet lärosätesbibliotek.
När Gunilla Herdenberg först kom till KB undrade hon över hur hon, med sin folkbiblioteksbakgrund och utan att vara disputerad, skulle bli mottagen av företrädare för universitet och högskolor.
– Men jag märkte aldrig av något motstånd, tvärtom blev jag otroligt väl mottagen.
När det gäller KB:s förhållande till universitet och högskolor framhåller nya riksbibliotekarien de goda kontakterna med SUHF, Sveriges universitet och högskoleförbund, specifikt förbundets Forum för bibliotekschefer.
– SUHF:s forumgrupp är viktig för att KB ska få kunskap om aktuella frågor och problem som rör lärosätesbiblioteken, så att KB kan utföra sitt uppdrag att samverka och utveckla på bästa sätt.

MARIELOUISE SAMUELSSON


Kategorier: Arkiv