SÅ BESKREV Ursula Hass, rektor vid Blekinge Tekniska Högskola, det egna lärosätets utgångspunkter, under stämmans tema "Karriärvägar – meritering både för undervisning och forskning?".
Inom BTH, som ledningen väljer att defi niera som en "kunskapscommunity", ska också erfarenhet från industri och annat yrkesliv vara meriterande.
– Samtliga tjänster bygger på utbildning, forskning och innovation. Vi tar lite större ansvar för att kunskapen ska användas och vill bidra till Sveriges fortsatta industriella utveckling från "kunskapssamhälle" till "global, hållbar tillväxt".
Befordran till professor ska inte vara någon rättighet och tidsbegränsade tjänster är, enligt Hass, viktiga för samverkan mellan näringsliv, samhälle och akademi.
–I vår strategi ingår också ökad professionalisering i rekryteringsprocessen och en ökning av kvalitet och effektivitet i sakkunnigbedömningarna.
MATS BENNER, PROFESSOR vid Lunds universitet, talade ur ett annat perspektiv, om de politiska föreställningarna om vad ett universitet är och vad man kan åstadkomma.
– De politiska ambitionerna är två eller tre lärosäten i "världsklass", vilket ska uppnås genom konkurrens om fasta och externa resurser. Det är på fallande att "elit" och "excellens" handlar väldigt lite om dem som finns inom ett lärosäte och att konkurrens och karriär alltid handlar om forskning. Han visade bilder av Max Planckinstitutet i Köln som, isolerat från Kölns universitet några kvarter bort, fick bli en illustration av idén att forskning görs bäst om den får "vara i fred", utan kontakt med studenter och utbildning.
LARS GESCHWIND, seniorkonsult hos Faugert&Co, talade om hur relationen mellan forskning och utbildning påverkas av att den som är verksam inom ett lärosäte av förklarliga skäl gör det som lönar sig.
– Undervisning ser man som något bra och kul, bara det inte går ut över karriären som bygger på forskning.
Han var en av flera på stämman som påpekade att både god och dålig undervisning uppmärksammas för lite, men hade ändå ett intryck av att bedömningar vid rekrytering och befordran håller på att förändras.
– Även om det sker långsamt, tas undervisning mer på allvar. Forskningsmeriter i all ära, men alla vet att rekrytering av fel lektor är en katastrof.
– Det är dags att bryta dikotomin mellan forskning och utbildning, oavsett hur styrsystemen ser ut är det den akademiska kulturen som avgör vad som ska prioriteras.
Mats Benner talade för en "restaurering" av nämnda akademiska kultur:
– Istället för att betrakta varandra som konkurrenter, måste vi mer se varandra som kolleger. Jag vill påminna om vikten av att vara rädd om det akademiska livets särart.
– Och istället för att göra allt mer praktiskt och effektivt, måste akademien få vara lite lagom stökig.
Ulrika Hass talade om vikten av att, som lärosäte, hålla ett öga på sig själv och den egna verksamheten:
– Men inte vara rädd för att pröva något nytt, även om det nya kan vara en återgång till det gamla.
MARIELOUISE SAMUELSSON
