Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nytt samarbete om utbildning mellan Sverige och Frankrike

Sverige och Frankrike har inlett ett nytt utbildningssamarbete om masterprogram. Tanken är att studenter i framtiden ska kunna få fransk-svenska diplom. – Det här är berikande även för oss lärare, men kräver en hel del extraarbete. Det säger franska universitetslärare, som redan har skapat gemensamma masters med andra länder.

1 januari, 2008
Universitetsläraren

I december träffade högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg och hans franska kollega Valérie Pecrésse ett nytt samarbetsavtal. Målet är att stödja utbildningsprogram på avancerad nivå, som ska genomföras gemensamt av svenska och franska lärosäten.
– Detta är något alldeles nytt, meddelar Lars Leijonborgs pressekreterare Eva-Marie Byberg.
Hon berättar att man nu efter nyår ska börja arbeta med den exakta utformningen.
Hon framhåller också att det redan idag finns gemensamma utbildningsprogram mellan länder, men inte på det här sättet. På sikt är det meningen att en student ska kunna få ett enda binationellt diplom, efter att ha gjort en del av studierna i det andra landet.
Enligt Eva-Marie Byberg är det än så länge inte möjligt för offentliga svenska universitet och högskolor att utfärda gemensamma examina med andra lärosäten. Till en början kommer det därför att handla om att studenterna får dubbla diplom, ett från varje lärosäte, efter att de har läst en tid i det andra landet.
På det franska Utbildningsdepartementet säger man att agendan för det här samarbetet är ovanligt ambitiös.
– Vi kommer att gå ut med offerter till våra 85 universitet tidigt under våren. Målet är att det ska finnas svensk-franska masterutbildningar redan vid höstterminen. Så här snabbt brukar det inte gå, säger en av Valérie Pecrésses medarbetare.
Det är alltså än så länge alldeles för tidigt att tala om vilka utbildningar eller lärosäten som kommer att beröras.

Finns erfarenheter
Men Frankrike har till skillnad mot Sverige, redan erfarenheter av den här formen av utbyte med andra länder, bland annat med Grekland och Polen.
Det är med andra ord universiteten som får ansöka om att skapa gemensamma masters och i praktiken kommer initiativet ofta från intresserade lärare.
– Det underlättar förstås om det redan innan har funnits kontakter mellan universiteten.
För vår del var det naturligt att arbeta tillsammans med ett polskt universitet. Sedan trettio år tillbaka hade vi ett forskningsutbyte och kontakterna mellan lärarna fanns därför från början.
Det berättar Patrick Werly, som har en kombinerad lärar- och forskartjänst på den humanistiska fakulteten vid universitetet Marc Bloch i Strasbourg. Under flera års tid har han arbetat med att skapa två gemensamma masterexamina med universitetet i Poznan. Den ena i historia och den andra i fransk litteratur.
– Det tar tid rent administrativt att bygga upp ett sådant här samarbete. Inom mitt ämnesområde är också språket ett hinder, eftersom undervisningen sker på ländernas hemspråk. Det skapar en obalans. Fler polska studenter behärskar franska än tvärtom, säger Patrick Werly.

Inte splittra sig
Han hävdar att det är viktigt att inte splittra sig genom att på en och samma institution försöka bygga upp flera sådana här masterprogram. Intresset från lärarna måste också vara genuint för att samarbetet ska fungera. De måste till exempel vara beredda på att ta emot studenterna på ett mer personligt plan.
Men även om det i första hand handlar om ett studentutbyte är det också berikande för personalen.
– Det innebär förstås att vi besöker våra kollegor i Polen regelbundet. I samarbetet ingår också att vi gästföreläser på det andra universitetet, berättar Patrick Werly.
Institutionen för fysisk vid universitetet Louis Pasteur i Strasbourg har också sedan flera år tillbaka ett samarbete med Polen för studenter på masternivå. Där sker undervisningen däremot på engelska.
Det finns idag en uttalad vilja från den franska högskoleministern om att erbjuda betydligt fler kurser på engelska på universiteten även i Frankrike.
– Det är förstås en nödvändighet för att våra universitet ska bli mer attraktiva för utländska studenter, säger Janos Polonyi, lärare på Louis Pasteur och ansvarig för utbytet med universitetet i Wroclaw. Han är mycket positiv inställd till mastersamarbetet med andra länder, eftersom han hävdar att det inte bara vidgar studenternas vyer utan också kan vara ett sätt att utveckla olika discipliner, genom ett utbyte av skilda erfarenheter.
– Intresset för naturvetenskapliga ämnen är betydligt högre i östländerna än här i Frankrike.
Det betyder att de studenter vi tar emot här är väldigt motiverade och ambitiösa. Om våra ekonomiska resurser inte hade varit begränsade, hade vi kunnat ta emot många fler, eftersom efterfrågan är så stor, säger Janos Polonyi.
Han tror att intresset att göra en del av sin master i Sverige kommer att bli stort här i Frankrike.
– Flera av mina studenter har till exempel varit i Uppsala och kommit hem och varit överförtjusta över vistelsen, säger han.
Även på institutionen för fysisk i Strasbourg togs initiativet av personalen, eftersom en av medarbetarna själv var från Polen. De polsk-franska studenterna får än så länge två diplom efter utbildningen. Men däremot existerar det redan binationella examina mellan Frankrike och Grekland.

Får ekonomiskt bidrag
Universiteten får ett extra ekonomiskt bidrag under uppbyggnaden av samarbetet, berättar man på det franska utbildningsdepartements avdelning för internationella frågor.
Men tanken är inte att skapa helt nya utbildningar utan att utgå från redan
existerande.
– En intressant aspekt av dessa masters är att de ofta sker inom ganska smala och specifika områden. Det finns till exempel flera grekisk-franska diplom för urbanism och miljö, säger en ansvarig på avdelningen.
Hon berättar också att ett av målen för de binationella masterprogrammen är att dra till sig studenter från ett tredje land, alltså även ur den synvinkeln göra universiteten mer attraktiva internationellt sett. Intresset för de grekisk-franska diplomen är till exempel stort från studenter från Balkan. Det ger dem inte bara ett, utan två, utländska betyg i sina CV.
I den aktuella franska reformen, som ger universiteten ökad självständighet, har ett kraftigt breddat internationellt samarbete skrivits in som ett av huvudmålen för landets högre utbildningar. Hos universitetslärarnas fackförbund, Snesup, är man generellt sett kritisk till lagpaketet, som antogs förra sommaren. Men däremot välkomnar man förstås fler kontakter med kollegor i andra länder.
– Principiellt sett är vi förstås positiva till ett samarbete på masternivå, både med Sverige och med andra länder, säger Marc Champesme, som är ansvarig för utbildningsfrågor hos Snesup.
Men han betonar att det är viktigt att de resurser som ställs till förfogande också är tillräckliga, för att utländska studenter ska kunna tas emot på ett korrekt sätt.

ANNA TRENNING-HIMMELSBACH

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023