Utredningen har tagit ett helhetsgrepp på resurstilldelningssystemet för Sveriges universitet och högskolor. Förändringarna som förslås är många och långtgående.
– Det stora förslaget som vi arbetat väldigt hårt på är att finna ett sätt att premiera kvalitet och aktivitet inom forskningen, säger utredaren Dan Brändström.
Systemet kommer att bli mera långsiktigt och löpa i fyraårsperioder. Vid ett dåligt resultat för ett lärosäte påverkas anslaget först nästa fyraårsperiod.
Hälften av universitetens basanslag ska bli föremål för konkurrens.
Kommer ett universitet som får bottenbetyg att mista halva sitt anslag?
– Så kommer det inte att bli, och det kommer inte heller att bli ett ras från en fyraårsperiod till en annan, men det är klart att det kommer att på sikt bli omfördelningar inom systemet, säger Dan Brändström.
Resurserna ska omfördelas efter en modell med kvalitetsutvärderingar och indikatorer. Man tänker sig olika indikatorer på kvalitet i forskningen:
• Hur mycket externa medel som universitetet drar till sig.
• Antalet disputerade lärare och antalet kvinnliga professorer.
• Mätning av fältnormaliserade citeringar i internationell vetenskaplig produktion.
Nominera forskningsmiljöer
För kvalitetsutvärderingarna ska universiteten nominera ett antal framstående forskningsmiljöer som man vill få prövade.
Kvalitetsindikatorerna ska vägas samman efter respektive universitets andel av en viss indikator relaterat till universitetets andel av de totala anslagsmedlen.
Det här gäller universiteten.
För högskolorna föreslår utredningen att vetenskapsområden ska avskaffas och att man i stället arbetar med smalare så kallade forskningsprofiler. De kan vara en eller flera även vid mindre högskolor. Resursen för en forskningsprofil beräknas till 25 miljoner.
– Vi måste se över de högskolor som har vetenskapsområden och de ska få sina forskningsprofiler prövade. Inför den period som börjar 2014 kommer de medel som inte omvandlats till medel för forskningsprofiler att omfördelas.
Forskningsprofilerna kommer att prövas på samma sätt som man granskar forskningsmiljöerna vid universiteten.
Nämnd för resursfördelning
Bedömningen av kvaliteten ska ske i ett särskilt organ.
– Vi föreslår, vad vi under utredningen kallat en intermediär, det vill säga att vi ska ha en nämnd för resursfördelning som har till uppgift att svara för granskningen och betygssättningen och fördelningen av pengar. Det är den nämnden som ska föreslå regeringen hur pengarna ska läggas ut.
Nämnden kommer att ha en styrelse och paneler med ofta internationella experter.
– Systemet blir mera avpolitiserat. Det blir mindre av politiska bedömningar och mera av akademiska bedömningar som grund för fördelningen av pengar.
Den här nämnden kommer också att göra kvalitetsbedömningar av utbildningen.
– Vi föreslår att man inför möjligheter till extra tilläggsbelopp för utbildningen om man vid utvärderingarna finner att några utbildningar har väldigt god kvalitet.
Utredningen föreslår också ett enda gemensamt anslag för forskning och utbildning som lärosätet sedan styr över hur det används.
Utbildningens per capita-ersättning, den så kallade studentpengen, kommer att förändras rejält, prestationsersättningen föreslås försvinna.
– Vi har inspirerats mycket av det brittiska systemet. Där finns inte de ämnesprislappar vi har i Sverige. Prislapparna är ju ett knepigt system, det är ingen som riktigt kan förklara varför de blivit som de blivit och hänsyn är inte tagen till undervisningsformernas förändring över tid och därmed ändrade behov av ersättning.
Minsta gemensam nämnare
Brändström anser att utbildningens krav på undervisningsmetoder ska bestämma ersättningens storlek, men att man måste ha en minsta gemensam nämnare.
– Vad är det lägsta man kan gå för att det ska bli en acceptabel undervisning? Vi har räknat fram en grundersättning som är på 50 000 kronor.
Men all utbildning kan inte klara sig med den summan, det finns utbildningar som kräver mycket mer.
– Därför laborerar vi med olika tilläggsbelopp och för att därigenom få bättre balans mellan undervisningens krav och resursinsats än nuvarande knytning till ämnen.
Per capita-ersättningarna blir alltså inte lika för alla utbildningar.
Man måste ha tilläggsersättningar som är beroende av undervisningsmetoden. Viss undervisning kräver mer resurser för att man exempelvis har behov av kemikalier när man ska labba inom kemi eller ha små undervisningsgrupper som inom klinisk medicin.
Systemet är tänkt att vara flexibelt, det kan vara olika krav på olika delar av en utbildning och därmed olika ersättningar.
Innebär detta en generell nivåhöjning av per capita-ersättningarna?
– För de utbildningar som har de lägsta ersättningarna i dag är det en rejäl nivåhöjning. De har nu fått gå ned till två till fyra timmars undervisning i veckan, och det är ju långt under vad man för bara 15–20 år sedan ansåg acceptabelt.
Kan man kalla det en återställare till nivån för 15 år sedan?
– Ja det kan man kalla det, säger Dan Brändström.
– På toppen av de 50000 kommer ytterligare tio procent, 5000 kronor, som är en markering att all utbildning på högskolenivå ska vila på vetenskaplig grund – en så kallad resurs för forskningsanknytning.
Är utredningens förslag dyrare än det nuvarande systemet?
– Kostnaden ska rymmas inom de ramar som finns men vi anser att läget är sådant att man kan göra den här förstärkningen. Det kan gärna gå ut över kvantiteten eftersom det kommer att bli mindre antal studenter i systemet i framtiden. De pengarna bör man använda till den här kvalitativa förstärkningen.
Det kommer också att bli en doktorandpeng, genom att även forskarutbildningen ska få ersättning efter antalet helårsdoktorander, per capita-ersättning.
Skatteavdrag för donationer
Dan Brändström vill också lyfta fram några andra idéer i utredningen. Han föreslår ett skatteavdrag för privata bidrag till lärosäten, så som det ofta är i andra länder.
– Jag föreslår också en matchningsfond för privata bidrag och donationer, alltså att staten ska kunna ge tilläggsfinansiering till privata medel.
Bakgrunden är problematiken med overheadkostnader.
– Det är inte så lätt att gå ut och be om bidrag och säga: ”skänk en krona till universitetet, men det kommer bara att gå 50 öre till verksamheten, resten går till något annat”. I stället föreslår vi att om ett universitet får en donation på 50 miljoner så ska staten lägga lika mycket.
Brändström vill också inrätta en fond för att hjälpa till vid omstrukturering.
– För att stödja samarbete, profilering och koncentration i systemet bör man ha någon form av strukturella omställningsmedel. Jag kallar det för strukturfond. De lärosäten som vill koncentrera utbildning och forskning till sina styrkeområden ska uppmuntras och bör få pengar för det.
Detta gäller också eventuella fusioner och samarbeten.
Hur tror du utredningen kommer att tas emot?
– Jag har ju jobbat väldigt öppet så jag tror ingen på högskolan kommer att bli direkt förvånad över innehållet i förslaget. Visst kommer det att finnas invändningar och kanske det finns förslag som är kontroversiella.
En grundtanke med utredningen har varit att komma med ett förslag som underlättar för riksdag och regering att ge mera pengar direkt till universiteten och högskolorna.
– Jag tror att man på universitet och högskolor känner att man är beredd att ta en viss förändring om man också kan få mera basresurser.
Kommer det här förslaget att innebära stora omfördelningar mellan lärosätena?
– Det blir vissa omfördelningar men de är rätt förutsägbara. Det är klart att det kommer att svida för en del och att andra blir vinnare, säger Dan Brändström.
PER-OLOF ELIASSON
