Måste vetenskapligt arbete publiceras öppet på nätet?

Här finns det en lucka i lagstiftningen, i vårt allmänna medvetande och i debatten. Frågan måste upp på bordet, säger Inge-Bert Täljedal. De svenska lärosätena arbetar nu med att lägga upp digitala öppna vetenskapliga arkiv. – Kungl. biblioteket har en nationell samordningsuppgift. Vi jobbar med system som ska göra det så effektivt som möjligt att söka i den här publicerade vetenskapliga litteraturen. Men frågan är om ledningarna för universiteten och högskolorna kan bestämma om det som vetenskapligt produceras ska deponeras i sådana där arkiv, säger Inge-Bert Täljedal som är före detta rektor vid Umeå universitet och ordförande i Kungl. bibliotekets ledningsgrupp för det nationella utvecklingsprogrammet OpenAccess.se – De grundläggande juridiska frågeställningarna har naturligtvis funnits latenta under lång tid utan att någon har haft anledning att bry sig om dem. Att de kommer upp nu beror på den tekniska utvecklingen av it och internet. Enklare än tidigare Nu kan man publicera och sprida vetenskaplig litteratur oerhört mycket enklare än tidigare. – Inte nog med att man kan förenkla distributionen men det är möjligt att göra vetenskapliga arbeten tillgängliga för var och en på ett helt annat sätt än tidigare. Det är den tekniska förutsättningen för det problem som uppstått. Internationellt finns en rörelse i den vetenskapliga världen för att man ska göra det mer och mer i stället för att använda den gamla boktryckarkonsten. – Många riktigt tunga instanser, stora finansiärer som exempelvis Wellcome Foundation i England och Max Planck-institutet i Tyskland, har redan ställt som ett krav för att de ska dela ut forskningsanslag att forskarna åtar sig att göra sina skrifter fritt tillgängliga för elektronisk sökning. Och principiellt har i Sverige Vetenskapsakademin, SUHF och Vetenskapsrådet också förpliktat sig till att arbeta i riktning mot open access. – Men här hakar det upp sig eftersom man i Sverige är osäker på om man kan ställa kravet på den enskilda forskaren att deponera sina skrifter i sökbara arkiv på universiteten när man delar ut anslag. Balansera mot upphovsrätten Problemet är hur de nya möjligheterna ska balanseras mot upphovsrätten. En extra komplikation på universitet och högskolor är att tjänstemännen, de anställda lärarna, lyder under de allmänna lagar och regler som gäller för statliga myndigheter att skrifter som upprättas vid myndigheten är allmänna handlingar och därmed i princip offentliga. – Samtidigt har vi en kultur som gör att vi många gånger betraktar oss som fria konstnärer inhysta på något slags företagshotell. Det gör att vi inte är vana vid att tänka på att det vi producerar i tjänsten i form av uppsatser och liknande skulle kunna falla under offentlighetsprincipen. Det här har inte varit något bekymmer hittills. – Jag har under min forskarkarriär skrivit under massor med copyright-avtal där jag överlåtit publiceringsrätten till mina vetenskapliga uppsatser åt olika förlag över världen som villkor för att de ska publicera dem i sina vetenskapliga tidskrifter. Det har jag aldrig överhuvudtaget reflekterat över. Men nu finns det ett alternativ till traditionell vetenskaplig publicering, antingen publicera i öppna tidskrifter på webben, eller lägga ner en kopia av det som har publicerats i ett öppet arkiv på universiteten. Då uppkommer frågan om man kan kräva av universitetslärarna att de ska publicera sina vetenskapliga verk i öppna arkiv. – Personligen tror jag att man kan göra det eftersom de i sin tjänst är anställda på en statlig myndighet. Jag tror att offentlighetsprincipen enligt tryckfrihetsförordningen tagen tillsammans med upphovsrättslagen innebär att var och en har rätt att gå till ett universitet och läsa det som finns där. Och att om man har skrivit en uppsats har man skyldighet att tillhandahålla den. Offentlighet före upphovsrätt Inge-Bert Täljedal menar att upphovsrättslagen explicit uttalar att för allmänna handlingar gäller att offentlighetsprincipen går före upphovsrätten. – Regeringsrätten har använt sig av det i ett utslag i det uppmärksammade målet om scientologbibeln för några år sedan. Men vad jag förstår gäller det än så länge bara skyldighet att tillhandahålla handlingen på platsen. Det kinkiga är att vetenskapliga arbeten i en öppen databas kommer att vara tillgängliga för sökning av envar över hela världen. – Lagstiftarna har inte förutsett möjligheten att man skulle kunna begära en uppsats från exempelvis Kapstaden och få den serverad omedelbart på silverbricka. Skrev till justitiekanslern Inge-Bert Täljedal anser att när utvecklingen mot open access har hejdat sig i Sverige, medan den går fram med full fart genom världen, så vore det intressant att få en sakkunnig juridisk analys av situationen. – Därför skrev jag till justitiekanslern och bad om ett utlåtande. Men JK avböjde att svara. Frågan är alltså inte juridiskt utredd. – Rättsläget är kanske inte osäkert om det sätter sig jurister och tänker till, men vi svävar alla i okunskapens dimma. Om det beror på att det behövs mera lagstiftning eller om det beror på att det är frågor som ingen har haft anledning att sysselsätta sig med och att det mycket väl går att fiska fram rättsläget, det vet inte jag. Hur ska man gå vidare? – Frågan kan bara lösas med en offentlig debatt och med grundliga utredningar. Det finns ingen enkel lösning att skaka fram. Under tiden bör man arbeta med frivilliga överenskommelser. – Jag tror man behöver göra mer för att komma igång med open access-publicering. Forskarnas arbeten blir mera uppmärksammade och spridda med open access, det skulle vara bra för svensk forskning. Då är det synd att man hejdar sig i onödan, säger Inge-Bert Täljedal. Diskutera tolkningar I Lund håller ett projekt med pengar från Kungl. biblioteket, Vetenskapsrådet och från Nordforsk, Nordiska ministerrådet, precis på att starta. – Vi har nationell finansiering för projektet Upphovsrätt i en förändrad publiceringsmiljö. Vi ska ta upp frågorna som rör vetenskaplig publicering och i vad mån man kan lägga ut den på universitetens egna fritt tillgängliga servar, säger Ingegerd Rabow, bibliotekarie och projektledare. Projektet börjar rulla i september och kommer att anställa juridisk expertis. Uppdraget har tills vidare ett års finansiering men beräknas löpa över tre år. – Det första året ska vi kartlägga vilka policyer som tillämpas vid de olika lärosätena och diskutera med den juridiska expertisen vid de olika högskolorna om de tolkningar som de har gjort. Sedan ska vi komma fram till en analys av detta och förslag till vidare åtgärder om det visar sig att det finns diametralt motsatta tolkningar mellan olika juridiska experter vid olika högskolor. Det är i så fall inte tillfredställande, det måste ju vara lika över landet. Annat sätt i Danmark Frågan kan hanteras på olika sätt. – I Danmark har man hela tiden på ett annat sätt än i Sverige haft diskussioner med universitetslärarnas fackliga organisation kring de här frågorna. En sådan diskussion behövs här också. Ingegerd Rabow anser att det är högintressant för alla anställda på högskolan att följa den här frågan. – Vi hoppas att få en klar uppfattning och om det inte går att hitta något entydigt svar i lagstiftning och högskoleförordning så måste det påpekas och någon måste klarlägga rättsläget.