Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Fler vetenskapliga artiklar blir tillgängliga på nätet

Open access-publicering av vetenskapliga artiklar på nätet diskuteras alltmer. Bland fördelarna nämns större tillgänglighet, snabbare publicering och inte minst lägre pris. Men många forskare är skeptiska – har open access något meriteringsvärde?

13 december, 2005
Universitetsläraren

Open access innebär att vetenskapliga artiklar publiceras på internet, fritt tillgängliga för alla. Andra länder har kommit mycket längre än Sverige i diskussionen. År 2003 ställde sig ett antal europeiska forskningsorganisationer bakom Berlin Declaration on Open Access, den så kallade Berlindeklarationen. Undertecknarna vill verka för att forskarna ska publicera sina resultat fritt tillgängliga på nätet, att det utvecklas metoder för att kvalitetssäkra online-publicering och att öppen publicering blir meriterande för forskarna.
Men det finns erfarenheter även i Sverige. Redan 1996 startade Erik Sandewall en experimentell open access-tidskrift på nätet inom sitt område – datalogi.
– Det var av två skäl. Det första var kostnadsfrågan, varför inte lägga upp artikeln fritt på nätet? Det andra var kvalitetsfrågan. Peer review är långt ifrån felfritt, men det är nödvändigt i det tryckta systemet. På internet kan man göra på andra sätt, säger Erik Sandewall som är professor i datalogi vid Linköpings universitet.
Han tror på ett system med kvalitetskontroll i två steg. Först lägger man upp artikeln på nätet, tillgänglig för de mest insatta forskarna, kanske 200 i hela världen. Artikeln nagelfars i en öppen diskussion i tre månader. Sedan tar open access-tidskriftens redaktionskommitté konfidentiellt ställning till om artikeln ska publiceras eller inte.
De kommersiella tidskrifterna är dyra medan open access-publicering enligt Erik Sandewall blir väsentligen billigare.
– Svenska universitet betalar via universitetsbiblioteken mer än 100 miljoner kronor per år för prenumerationer på vetenskapliga tidskrifter, säger han.
Kostnaden för open access täcks oftast med en publiceringsavgift. Erik Sandewall anser att publiceringsavgiften borde betalas centralt av forskningsråden via direkta anslag. Eller ännu hellre på EU-nivå.

Elektroniska tjänster
En annan anledning till att gå över till open access-publicering är möjligheterna till nya elektroniska tjänster.
– Google är bara en liten början. Men för att universiteten ska kunna göra forskningsresultaten sökbara måste de ha rättigheterna till artiklarna. Som det nu är har forskaren överlåtit rättigheterna till en kommersiell tidskrift som tar betalt för att lämna tillbaka materialet.
Erik Sandewall hävdar att redan nu fungerar meriteringssystemet lika bra för open access-tidskrifter som för kommersiella.
– I början, för sju åtta år sedan, fanns en skepsis men den är borta nu, säger han.
Han bedömer att open access-publicering ökar snabbt.
– Ett argument mot open access är att det inte kan skala upp, det vill säga att de små elektroniska publikationerna har svårt att bli stora inflytelserika tidskrifter. Svaret är kanske att de inte ska bli det, kanske är det bättre med många små med tydlig profil.
Frågan är hur man ska kunna bedöma kvaliteten och impact factor för open access-tidskrifterna.
– Rankningen av tidskrifter fungerar ju bara när de har funnits ett antal år. Ett omedelbart alternativ är att se på vilka som ingår i redaktionskommittén.
Frågan om open access är komplicerad.
– Det finns en fullt förståelig skepsis från många forskare.
Publiceringssystemet är oerhört viktigt för dem, säger Erik Sandewall.

Nya möjligheter
Ulla Carlsson är docent och föreståndare för Nordicom och har funderat över open access och internationell publicering ut-ifrån samhällsvetenskaps och humanioras synvinkel.
– Open access öppnar många nya möjligheter till forskningskommunikation och kan därigenom bidra till forskningens spridning och genomslag, säger hon.
För universiteten och forskarna gäller det att skapa lätt tillgängliga och väl synliga open access-kanaler av god kvalitet.
– Men det räcker inte med att göra forskningsresultaten tillgängliga. Avgörande är hur väl man lyckas nå önskade brukargrupper. Det blir varken forskningskommunikation, kunskapsutveckling eller samverkan om läsare saknas. För att ge meritering måste det finnas läsare i det internationella forskarsamhället som uppmärksammar forskningen – vårt vetenskapliga arbete måste ha en sådan kvalitet att det har ett värde i ett internationellt sammanhang.
Ulla Carlsson påpekar att i flera humanistiska ämnen och i en del samhällsvetenskapliga deltar forskarna sällan i samtal över ämnes- eller nationsgränser.
– I det sammanhanget kan publicering via open access ge oanade möjligheter för att stärka forskningskommunikationen, åtminstone på längre sikt. Rätt använd kan open access-publicering bidra till att motverka nationell och internationell likriktning och till ett bredare utbyte av forskning.

Tillgängligheten viktigast
Vetenskapsrådet anslöt sig i början av maj till Berlindeklarationen.
– Det absolut viktigaste argumentet för open acces är tillgänglighet, säger Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesområdet för medicin och den vid Vetenskapsrådet som utrett frågan.
Han anser att det grundläggande är att offentligt finansierad forskning ska vara tillgänglig för alla, för forskarvärlden, för allmänheten, för tredje världen.
Kostnaden för publicering är inte avgörande, han tror inte att open access kommer att bli så mycket billigare än kommersiella vetenskapliga tidskrifter.
– Någon måste ändå stå för kostnaden. Det pågår diskussioner om vem som ska betala för publiceringen, forskaren, universiteten, forskningsfinansiärerna eller staten, säger Håkan Billig som själv inte vill förorda något system.
A och O för open access är att kvalitetskontrollen fungerar.
– Ingen önskar rucka på kvalitetsbegreppet. Det är nödvändigt att kvalitetskontrollen också fungerar med open access. Peer review-systemet ska självklart vara kvar.
Meritvärdet av publiceringen är en nyckelfråga.
– Det tar tid för nya tidskrifter att bli erkända, det är ingen skillnad på open
access och kommersiella tidskrifter. Vi som finansierar forskning måste vara öppna för att det kommer nya tidskrifter som blir en del av meriteringssystemet.

Överblicken inget problem
Håkan Billig anser inte att det är något problem att orientera sig bland de många open access-tidskrifterna.
– Överblicken är inget problem med nuvarande sökverktyg.
Han tror på en samexistens av kommersiell och open access-publicering. De kommersiella tidskriftsförlagen kommer att anpassa sig, det är en överlevnadsfråga för dem.
– Oxford University Press bygger själva upp ett open access-system, och det är en tidsfråga innan andra tidskriftsförlag gör samma sak, i alla fall med en del av materialet.
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, undertecknade Berlindeklarationen i november 2004.
– Som jag ser det är den stora fördelen med open access att forskningsresultatet kommer ut snabbt och med en bred tillgänglighet. Vid kommersiella publikationer sitter forskaren och väntar kanske flera år tills publiceringen blivit beviljad, säger Agneta Bladh, vice ordförande i SUHF och rektor vid Högskolan i Kalmar.
Samtidigt är svårigheten vid open access att veta om artikeln är peer review-granskad. Det är det som är det viktiga i de kommersiella tidskrifterna.
– Man måste hitta en lösning på peer review-granskningen för open access.
Det är avgörande för kvaliteten. Meriteringsvärdet för publicering i open access-publikationer hänger ihop med att man kan hitta en lösning på kvalitetsfrågan.
Också kostnaden är ett stort problem.
I dagens läge får de kommersiella tidskrifterna – i stort sett – gratis tillgång till forskningsresultat, som kollegor granskar gratis, och som förlagen säljer tillbaka till lärosätena och forskarna för en ansenlig summa.
– De kommersiella tidskrifterna måste hantera den frågan på ett annat sätt, säger Agneta Bladh.

PER-OLOF ELIASSON

Fotnot: Nordicom vid Göteborgs universitet förmedlar nordisk medieforskning och ger bland annat sedan 35 år ut tidskriften Nordicom Review.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023