Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Södertörn lägger ned utbildningar i fem språk

Södertörns högskola lägger ned alla främmande språk utom engelska. 17 lärare riskerar att sägas upp. Beslutet har orsakat skarpa protester från både lärare och studenter.

1 november, 2005
Universitetsläraren

Antagningen till tyska, franska, spanska, ryska och polska stoppas från och med höstterminen, trots att kurserna är utlysta i kurskatalogen. Studenter som redan studerar språk vid Södertörn ska däremot kunna gå klart sin utbildning.
Språkkurser som är integrerade i program är från och med höstterminen 2006 tänkta att ges av Stockholms universitet, men inga avtal är skrivna.
De 17 berörda lärarna kommer troligen att sägas upp under 2006.
Det formella beslutet ska fattas av högskolans styrelse den 30 augusti. Men utbildningsnämnden för humaniora, samhällsvetenskap och teknik har redan beslutat att ställa in fristående grund- och nybörjarkurser i de fem språken.
Beslutet har väckt mycket starka reaktioner. Lärar- och studentrepresentanterna i högskolestyrelsen röstade emot förslaget och SULF/SACO-S begärde centrala förhandlingar. De centrala förhandlingarna slutade i oenighet. SULF/SACO-S har lagt en skarpt formulerad skrivelse till förhandlingsprotokollet.
– Vi lärare och forskare i språk är rörande eniga i denna fråga. Vi är förbannade och upprörda över att den egna högskolan kan behandla oss på det här sättet. Vi accepterar inte det här, säger Frank-Michael Kirsch, professor i tyska vid Södertörns högskola.
Kritiken kan sammanfattas i tre punkter.
• Beslutet att lägga ned språken förstör högskolans mångkulturella profil.
• Beslutet har mörklagts, högskolans lärare har hållits ovetande och utanför
processen.
• Beslutet är fattat utanför högskolans arbetsordning.

Ansträngd ekonomi
Frågan är då varför högskolan tagit det drastiska steget att lägga ned undervisningen i samtliga främmande språk utom engelska. Orsakerna kan enligt högskolans ledning sammanfattas: ansträngd ekonomi och för
få studenter.
– För det första har vi fått oss föreskrivet av både utbildningspolitikerna och Högskoleverket att vi ska profilera, samverka och koncentrera oss. I den utredning om språken i Mälardalsregionen som leddes av rektorn vid Stockholms universitet, Kåre Bremer, gavs förslaget att Stockholms universitet och Södertörns högskola ska samverka när det gäller språk, säger Ingela Josefson, rektor vid Södertörns högskola.
Hon menar att språken på Södertörns högskola håller hög kvalitet och har hängivna lärare.
– Problemet är att det är alldeles för få studenter. Det innebär att vi aldrig kan räkna med en utbildning på högre nivå, vilket är oerhört beklagligt.
Därför anser hon att det är bättre att låta Stockholms universitet ta hand om språken och i stället utveckla andra ämnen där Södertörn har eller kan få utbildning på magisternivå.
Enligt högskolans underlag till beslut läste 243 helårstudenter 2004 något av de här språken. Drygt hälften av dem studerade på ett program och resten på enstaka kurser.
I botten ligger ekonomiska överväganden, Södertörns högskola ska skära ned 25 miljoner på humaniora-samhällsvetenskap.

Profil skjuts i sank
Kritiken är skarp, kritikerna hävdar att högskolans mångkulturella profil skjuts i sank.
Men Ingela Josefson håller inte med om kritiken.
– Jag tror inte det. Mångkultur innebär inte bara att vi ska lägga olika språk bredvid varandra och att vi har en stor etnisk mångfald bland lärare och studenter, utan att vi har en utbildning och forskningsprofil som handlar om interkulturalitet, alltså teoretiska studier som syftar till ett kunskapsutbyte mellan olika kulturer.
Kritikerna menar också att nedläggningen av språken drabbar högskolans Östersjöprofil – inriktningen på forskning om Östersjön och Östeuropa.
– Det är förödande i sig att språken försvinner. Lika oacceptabelt är det att Östersjöprofilen försvagas om tyska, ryska och polska försvinner, säger Frank-Michael Kirsch.
Enligt Ingela Josefson kan de forskare i tyska som har medel från Östersjöstiftelsen välja om de vill fortsätta att verka vid Södertörn eller ta med sina forskningsmedel till ett annat lärosäte.
– Vi får föra en diskussion med de berörda forskarna om hur de vill fortsätta sin forskning, säger hon.
En del av Södertörns högskolas profil är de utbildningsprogram där språk ingår som en integrerad del som Språk-kultur-marknad och Europaprogrammet.

Risk att programmet dör
Språkundervisningen har en speciell profil som har utvecklats vid högskolan. Den fokuserar på jämförande kulturkunskap och muntlig kommunikation och syftar till att studenterna ska kunna använda språket på arbetsmarknaden.
Tanken är att när Södertörns högskola lägger ned språkämnena från och med höstterminen 2006 ska Stockholms universitet sköta den språkundervisningen.
– Vi förhandlar med Stockholms universitet om det kan utveckla sin undervisning i den riktningen, säger Ingela Josefson.
Men Frank-Michael Kirsch är skeptisk.
– Det finns ingen personal som undervisar efter vår modell på Stockholms universitet. Och hur ska det gå med till exempel den termin som studenterna tillbringar utomlands, vem ska engagera sig för att den fungerar? Följden blir att programmen dör, säger han.

Lärarna stängts ute
I flera skrivelser hävdas att lärarna har stängts ute från beslutsprocessen och inte har blivit informerade. I stället har de fått höra vad som var på gång genom rykten från kollegor på andra lärosäten och via en artikel i DN i mars.
– Är det så kan jag bara djupt beklaga det och vi får sätta oss ner och göra en kritisk granskning. Jag ska följa upp det för det är självklart viktigt med öppenhet, säger Ingela Josefson.
Enligt beslutsordningen ska fakultetsnämnderna fatta beslut om inriktningen på den akademiska verksamheten.
– Behandlingen av det här ärendet stämmer inte med arbetsordningen, frågan har lyfts från Utbildnings- och forskningsnämnden för humaniora, samhällsvetenskap och teknik till högskolans styrelse, säger Catarina Ludwig, ordförande i SACO-föreningen vid Södertörns högskola.
Ingela Josefson bekräftar att så är fallet.
– Jag är den första att beklaga det, men jag har gått emot nämnden eftersom jag är den som har det övergripande ansvaret för ekonomin. Och förslaget från fakultetsnämnden kunde jag inte skriva under. Enligt det förslaget gick ekonomin inte ihop. Men bra tycker jag inte det är och det här måste vi också ta upp till rannsakan.
Göran Andersson, ombudsman vid SULF:s kansli, deltog i de centrala förhandlingarna.
– Det här är exceptionellt illa hanterat och oprofessionellt. Under tiden Kåre Bremers utredning pågick hade det funnits tid att förankra frågan hos de berörda lärarna på Södertörn, vrida och vända på frågan och hitta andra lösningar. Kåre Bremers utredning pekar ju på flera alternativ till nedläggning, säger han.

För litet tid till analys
Nu fick lärarna besked av högskolan först i maj när förslaget till nedläggning av språken kom och då fanns det inte tid att diskutera frågan eftersom beslutet skulle fattas innan sommaren.
– Vi har inte fått någon förklaring till varför det är så bråttom. Vi tycker beslutsunderlaget är bristfälligt och yrkade i de centrala förhandlingarna på att högskolan skulle avvakta med beslutet i väntan på en bättre analys.
Dessutom anser Göran Andersson att högskolan inte sparar så mycket på att lägga ned språken, utan att ytterligare besparingar kommer att bli nödvändiga.
– Det märkligaste är dock att ingen diskussion har förts om högskolans framtida inriktning där de moderna språken hittills har utgjort en bärande del av Södertörns mångkulturella profil. Nu förändras förutsättningarna, utan att högskolans styrelse har fört någon strategidiskussion.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv