Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt och debattsvar

1 april, 2005
Universitetsläraren

Debatt gällande ledaren i SULF nummer 1 år 2005 angående Studieavgifter

I ledaren förenklas den verklighet som många lärosäten redan upplever. Ledaren synes grunda sig på föråldrade uppgifter. Inledningsvis vill jag understryka att det för mig är självklart att svenska studenter skall ha tillgång till för dem kostnadsfri högre utbildning i Sverige, men detta kan åstadkommas på mer än ett sätt. Låt oss ta några exempel ur dagens verklighet.

* Högskolan i Borås, HB, har på 2-åriga magisterprogram för ingenjörer totalt 150 platser. HT 2003 fick HB totalt 4 ansökningar från free movers från Indien. HT 2004 fick HB 623 ansökningar från free movers från Indien. Samtliga dessa magisterprogram ges numera på engelska, vilket förklarar ökningen i söktryck från andra länder. Från Indien antogs 204 free movers; 85 tackade ja till den erbjudna platsen. P.g.a. svårigheter att erhålla visum i tid kom denna gång bara ett drygt 25-tal av just dessa studenter. För HB är det en realitet att i en nära framtid kommer ingen enda svensk att platsa bland de bästa sökandena till de mest attraktiva magisterprogrammen.

* Ett argument som ofta framförs är, att Sverige kan bokföra gratisutbildning av utländska studenter som bistånd till behövande länder, vilket i sig är mycket lovvärt om så också blir fallet! Bestämmelserna i Sverige är dock sådana, att efter avslutad examen har studenten c:a en vecka på sig att lämna landet. Studenten kan således inte nyttiggöra sin examen i Sverige genom att arbeta en tid efter examen och därmed ge något åter till det land som bekostat utbildningen. Vart åker då den utländska studenten? Det vanligaste är att man vill åka till USA. Den största enskilda mottagaren av svenskt bistånd i form av välutbildade, nyexaminerade studenter blir således USA. Men behöver verkligen just USA svenskt utbildningsbistånd?

* Svenska lärosäten får inte ta ”tuition fees” av enskilda studenter idag. Men läget är än värre. Ett utländskt icke-statligt universitet som tar tuition fees av sina studenter får inte heller köpa utbildning av ett svenskt universitet, enligt Högskoleverkets tillsynsrapport av HB, som då redan slutit ett sådant avtal med ett utländskt lärosäte. Ett svenskt universitet kan dock mycket väl köpa utbildning för sina studenter av ett utländskt lärosäte. Vilket företag som helst i världen kan köpa utbildning för sina anställda av svenska lärosäten, men utländska icke-statliga lärosäten kan inte med nuvarande regelverk köpa utbildning åt sina studenter. Universitet i stora länder som har underskott i sin utbildningskapacitet, t.ex. Indien, kan därmed inte köpa utbildning åt sina studenter av svenska universitet! Den överkapacitet många svenska lärosäten har i sin lärarkår idag, då högskolans expension i Sverige nu helt avstannat, kan således inte komma en internationell uppdragsutbildningsmarknad till godo. Kan detta vara rimligt grund för internationalisering och globalt samarbete?

* Ingen utbildning är gratis, det är bara fråga om vem som betalar kostnaderna. ”There is no such thing as a free meal”, Milton Friedman, nobelpristagare i ekonomi 1976. Om ett svenskt lärosäte har avtal om studentutbyte med ett utländskt lärosäte gällande ömsesidigt utbyte av säg 5 studenter per år, sker inga ekonomiska transaktioner mellan lärosätena. Det svenska lärosätet får sina utbildningskostnader för de utländska studenterna täckta av den svenska staten genom anslag. Men det utländska universitetet får sina utbildningskostnader för de svenska studenterna täckta via vad? Jo, av de ”tuition fees” som de utländska studenterna betalar till detta lärosäte. Om man nu förespråkar gratis utbildning av alla studenter i världen, bör då svenska studenter själva snylta på fattigare utländska studenters ”tuition fees” för att få tillgång till gratis utbildning? Kanske bör vi helt avråda svenska studenter att studera vid universitet som tar tuition fees? Kanske bör vi förbjuda att svenska lärosäten sluter bilaterala avtal med sådana universitet?

Svenska lärosäten måste idag säga upp lärare för att anpassa sin verksamhet till gällande statsanslag och de resurser man kan få genom ”vanliga” uppdragsutbildningar. Uppdragsutbildningar från icke-statliga utländska lärosäten kan inte tas emot, inte ens om det skulle innebära att lärarkåren vid svenska universitet då kan behållas eller rent av utökas. Som jämförelse kan nämnas att Australien har en utbildningsexport som ger den tredje största exportintäkten till landet gällande tjänster. Det är något förvånande att just SULF synes stödja en politik som just nu leder till uppsägningar av lärare vid svenska universitet.
Måste svenska lärosäten återgå till att undervisa sina attraktiva magisterprogram på svenska, för att genom detta språkhinder säkerställa att attraktiva utbildningar kommer också svenska medborgare och det svenska samhället tillgodo?
Strävan att exportera utbildning är inte endast en fråga om ekonomi. Utbildningsexport höjer kvaliteten också på vår svenska utbildning till gagn för alla studenter, marknadsför Sverige utomlands till nytta för exportindustrin, stärker Sveriges internationella kontaktnät och främjar fredsarbetet.
Kan det möjligen vara så att Sveriges riksdags utbildningsuppdrag att utbilda jordens befolkning gratis på svenska skattebetalares bekostnad är väl ambitiöst?

ULF HANNING
Rektors rådgivare
Högskolan i Borås

FRÅGAN ÄR KOMPLICERAD

Replikerna från Ulf Danatus resp. Ulf Hanning på ledaren om studentavgifter belyser på ett bra sätt hur komplicerad frågan är. Utrymmet här tillåter inte att jag kommenterar alla delar i deras artiklar. Danatus exempel från England, som är en förebild för många av avgiftsförespråkarna, visar att effekterna negativt har påverkat akademiska kärnvärden. Hanning betonar med all rätt att villkoren för svenska lärare inom universitet och högskolor har hårdnat. Det finns dock inget som tyder på att dessa villkor skulle förbättras och att ett ökat beroende av betalande studenter skulle öka långsiktigheten och förutsägbarheten i ekonomin. Dantanus inlägg, liksom de erfarenheter som finns från andra stater, tyder på motsatsen.

GÖRAN BLOMQVIST

Göran Blomqvist, Ph.D. General Secretary

Swedish Association of University Teachers

P.O. Box 1227, S-111 82 Stockholm, Sweden

Address for visitors: Ferkens Gränd 4, S-111 30 Stockholm

Tel: +468/505 836 11. Mobile: 070/796 36 11

Fax: +468/505 836 01. E-mail: gb@sulf.se

—–Ursprungligt meddelande—–
Från: Eva Rådahl [mailto:er@sulf.se]
Skickat: den 18 februari 2005 11:14
Till: Göran Blomqvist
Ämne: Debatter

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023