Nu är det klart – förslaget till yrkesetiska regler för universitetslärare. Det är Birgitta Forsman, docent i forskningsetik i Lund och författare, som har arbetat fram förslaget.
Nu hoppas hon att det läggs ut på nätet, där medlemmarna kan ta ställning till det. Enligt planerna ska förslaget finnas på hemsidan i början av januari. Meningen är att det sedan, efter justeringar, kan tas av SULF:s kongress nästa år.
Birgitta Forsman gav för ett par år sedan ut boken Vetenskap och Moral. Den byggde på intervjuer med 22 äldre professorer och behandlade riskerna för fusk och dålig etik inom forskarvärlden.
Boken blev uppmärksammad och diskuterades bland annat inom SULF. Det ledde till att förbundets ledning kontaktade Birgitta Forsman och gav henne uppdraget att utarbeta ett förslag till yrkesetiska regler för förbundet.
Förslaget har nu varit ute på remiss till förbundets sektioner och till enskilda medlemmar med intresse för frågorna. 15 svar har inkommit.
I remissrundan har ingen ifrågasatt att det behövs yrkesetiska regler. Istället har man välkomnat SULF:s initiativ. Upplägget har accepterats av de flesta och en hel del nya förslag har getts.
Några vill ha fler exempel på konkreta frågeställningar, andra vill ha mer diskussion om frågor som kan uppstå under grundutbildningen.
Sätta gränser?
Kan man till exempel som universitetslärare sätta en gräns för hur många studenter man kan undervisa, om man anser att kvaliteten i undervisningen tar skada av att det blir för många?
Kan man säga nej till uppgifter som strider mot ens samvete?
Kan man säga nej till uppgifter som innebär nya uppgifter utöver alla gamla?
Någon föreslår att det bör finnas en ”etisk kreditupplysning” över universitetslärarna, alltså en sorts instans där man kan se om någon gjort sig skyldig till allvarliga brott mot etiken. Det skulle kunna jämföras med när läkare prickas av socialstyrelsen. Intressant förslag, tycker Birgitta Forsman, men det behöver diskuteras mer.
Andra har reagerat mot att Birgitta Forsman har påstått att forskarens kärnroll är att söka sanningen. Det finns ingen absolut sanning, menar dessa.
Men hon vidhåller; sanningssökandet är kärnan i forskarens arbete.
Olika yrken
Det finns ju andra yrkesgrupper som redan har etiska regler. Journalisterna, advokaterna och läkarna är några exempel. Skiljer sig universitetslärarna på något sätt från dessa grupper?
Kanske genom att gruppen är ganska heterogen, funderar Birgitta Forsman.
– SULF har som förbund medlemmar med olika yrken i botten. Några har påpekat att det behövs en diskussion om universitetslärarens yrkesidentitet.
Hon benar ut problemen i förslaget.
Universitetslärare kan ha olika roller eller funktioner. De kan vara forskare, lärare/handledare eller administratör.
Universitetslärarna kan också ha olika positioner till exempel professor, lektor, adjunkt eller doktorand.
Reglerna gäller alla
Reglerna gäller alla oavsett position men tyngdpunkten i förslaget ligger på funktionen vilket får konsekvenser. Forskarens ansvar ser ut på ett annat sätt än lärarens och administratö-rens. Men mycket är också gemensamt.
Birgitta Forsman har samlat de värden som universitetsläraren i olika funktioner bör värna i fyra grupper. De är kvalitet, hänsyn, rättvisa och öppenhet.
Hon skriver:
”Eftersom verksamheten i högskolan går ut på att producera och reproducera kunskap är kvalitet ett grundläggande värde att främja och försvara.
För alla oavsett funktion och position gäller att minst ta den hänsyn som lagar och förordningar säger.
Rättvisa innebär att inte gynna någon på osakliga grunder. Det innebär också opartiskhet i betydelsen att inte binda sig för att en viss part har rätt.
Öppenhet innebär bland annat att högskolan bör vara en plats i samhället där vad som helst får sägas, av den som är beredd att presentera argument för sin åsikt och att lyssna på motargument.”
Yrkesetiskt råd
Birgitta Forsman föreslår att ett yrkesetiskt råd tillsätts. Behövs det?
Alla tycker inte det. Det visar remisssvar där man påpekar att Vetenskapsrådet har arbetsgrupper för etiska frågor och att några universitet har egna råd. Någon anser att ett etiskt råd borde ligga hos Högskoleverket och inte hos SULF. Men de flesta välkomnar ett yrkesetiskt råd.
– SULF har fördelen av att inte vara en myndighet och kan därför diskutera mer fritt.
Vad ska rådet göra?
Det ska hålla den yrkesetiska debatten ständigt aktuell och levande. Det ska se till att konflikter kommer upp till ytan och belyses. Det ska ta upp frågor, även kontroversiella frågor, och diskutera dem. Rådet ska ordna etiska seminarier och kurser.
Våga gå emot tidsandan
En viktig uppgift blir att se till att vissa värden, till exempel kvalitet, hänsyn,
rättvisa och öppenhet, värnas och våga gå emot tidsandan om det behövs.
Det ska också vara en instans för enskilda medlemmar att vända sig till och en resurs för förbundets kansli, anser Birgitta Forsman.
Rådet ska till och med kunna uttala klander – inte straff för det blir problematiskt – men klander om etiska värden har kränkts. Denna lösning kom fram när förslaget diskuterades på Universitetslä-rarstämman i oktober.
Medlemmarna i rådet bör vara fem. Det bör vara personer som har visat intresse för etiska frågor och som är kända för att ha stor integritet. Det bör vara så jämn fördelning som möjligt i fråga om kön, geografisk hemvist och yrkesposition. Majoriteten bör inte sitta i förbundsstyrelsen. Utöver de fem föreslås att förbundsdirektören bör vara med som föredragande och förbundsjuristen som sakkunnig i fråga om att dra gränsen mellan juridik och etik.
Få fart på verksamheten
Birgitta Forsman tycker att innan ett ordinarie råd tillsätts bör förbundsstyrelsen genast tillsätta ett interimistiskt råd för att få fart på verksamheten. Denna grupp bör få i uppgift att ta ställning till den debatt som förhoppningsvis kommer på nätet och sedan lägga fram ett förslag till etikprogram så att det kan tas av nästa års kongress.
– Min egen del av arbetet betraktar jag nu som avslutad, säger Birgitta Forsman.
JAN THORSSON
