Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Forskning på bekostnad av praktiska kunskaper

19 december, 2003
Universitetsläraren

En vanlig kritik är att studenter från yrkesutbildningar som akademiserats får sämre praktiska kunskaper. Ofta utpekad är sjuksköterskeutbildningen.

Kritiken kommer ofta inifrån själva utbildningarna. Lis Karin Wahren, docent vid Linköpings universitet, har intervjuat sjuksköterskestudenter som går termin tre på utbildningen i Norrköping.
– De ansåg att omvårdnadsvetenskap inte behövs och uttryckte det så här:
”Vi behöver inte forskningsanknytning, vi behöver praktisk kunskap”.
Också lärarna uttrycker samma sak.
Gill Croona, lärare vid institutionen för pedagogik vid Växjö universitet har just disputerat med avhandlingen ”Etik och utmaning. Om lärande av bemötande i professionsutbildning.”

”Slagit knut på oss”
En vårdlärare som Gill Croona intervjuat inför avhandlingen säger: ”Ibland så har vi slagit knut på oss för att det ska bli så vetenskapligt så att vi inte själva förstår, då blir det tokigt och vi bränner verklighetsförankringen”.
– Lärarna har inte haft det lätt. Akademiseringen har till stor del skett över huvudet på folk, den har inte varit förankrad, säger Gill Croona.
Lis Karin Wahren berättar att en vanlig attityd på sjukhusen är att dagens sjuksköterskestudenter ingenting kan. Men hon anser att om det brister i studenternas praktiska kunskaper är det i mycket sjukhusens eget fel på grund av att det är så ont om praktikplatser och tid på sjukhusen.
– Därför bygger vi upp ett övningslabb där studenterna kan lära sig de praktiska momenten, säger hon.
På Huddinge Universitetssjukhus har man tagit konsekvenserna av behoven hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna och byggt upp ett tvåårigt traineeprogram för att underlätta övergången från den teoretiska högskoleutbildningen till det praktiska sjuksköterskearbetet. Det nionde utbildningsprogrammet startar efter nyår.
– När sjuksköterskeutbildningen 1993 blev en högskoleutbildning blev det ett helt annat fokus än då det var en praktisk yrkesutbildning, säger Eva-Lena Söderström, vårdadministratör på Huddinge sjukhus.
Professor Sverker Sörlin vid Sister är skeptisk till den ofta uttalade kritiken att de nyutbildade bara kan teori.
– Jag tror inte mycket på den typen av framställning. Jag har i alla fall inte mött något stöd för den i undersökningar.
Han anser att det finns en retorik som ingår i bekrigandet av akademiseringen.
– Mer teoretisk utbildning påverkar knappast en persons yrkeskunskaper negativt, säger han.
Men Sverker Sörlin anser att det ändå kan uppstå problem med akademiseringen, nämligen om den påverkar utbildningen så att fokus försvinner från brukarna, från patienterna.

Obalans i utbildningen
Han refererar en nordisk utvärdering av arkitekturutbildningarna som gjordes i slutet av 1990-talet. Den kom fram till att akademiseringen vid de svenska arki-tekturskolorna lett till en obalans i utbildningen.
Forskningsanknytningen gjorde att det med årens lopp blev de forskningsmeri-terade som började dominera bland lärarna, och inte de bästa arkitekterna.
– Det ledde till att undervisningen inte längre var i kontakt med den bästa arkitekturen. Rapporten blev en väckarklocka och till exempel KTH håller nu på att ändra på sitt sätt att arbeta, säger Sverker Sörlin.
Gill Croona menar för sin del att förväntningarna från sjukhusen är orealistiska.
– Klinikerna kan inte begära att de nyutexaminerade sjuksköterskorna ska kunna allt. I stället borde de se de nya sjuksköterskorna som agenter för att förändra vården. De är utbildade för att kunna ta till sig ny forskning. De kan kritisera, utvärdera och utveckla verksamheten på avdelningarna. Detta måste arbetsplatserna lära sig att uppskatta.
Med ett väl utvecklat mentorsystem så lär man sig lätt det praktiska, säger hon.
Och Aija Sadurskis på Högskoleverket anser att beskyllningarna för att till exempel sjuksköterskorna fått sämre yrkeskunskaper när deras utbildning teoretiserats är felaktig. Hon säger att när sjuksköterskornas utbildning förlängdes från två till tre år lades det till mer teori men de praktiska delarna har inte minskat.
– Man kan se det som en könsrollsfråga. Att kirurgerna behöver teoretiska kunskaper vid sidan om sina praktiska färdigheter är det ingen som ifrågasätter, men när sjuksköterskorna får en starkare teoribas slår man ned på det, säger hon.

PO ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023