Brist och överskott på lärare inom kort

Inom några år blir det brist på lärare inom humaniora, juridik och samhälls-vetenskap, men överskott på doktorer inom naturvetenskap, teknikvetenskap och medicin. Det visar Högskoleverkets analys av det framtida behovet av lärare inom högskolor och universitet.

Vi har tagit fram ett underlag för politiska beslut, säger universitetskansler Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket, och tillägger:
– Jag tror inte att vår analys i sig är ett tillräckligt bra underlag för att kräva stora ekonomiska tillskott till högskolan i dessa tider, när det talas så mycket om behoven inom äldreomsorgen och kostnaderna för sjukskrivningarna.
Sigbrit Franke anser däremot att det nu är hög tid att förändra resurstilldelnings-systemet.
– Vi har ett resurstilldelningssystem som fungerat bra under en utbyggnad av högskolan, men som inte gynnar profilering, samverkan och koncentration. Varje lärosäte har blivit sig själv nog. Det gäller att rekrytera så många studenter som möjligt till det egna lärosätet.
– Systemet med vetenskapsområden är heller inte den bästa signalen för att stimulera profilering av och samarbete mellan lärosätena.

Profilerar sig
Sigbrit Franke vill också se en koncentration av utbildning, som grundar sig på att varje lärosäte profilerar sig och blir starkt inom något eller några områden. Lärosätena samverkar sinsemellan, vilket medför att studenterna – ibland lärarna – pendlar till det lärosäte, som specialiserat sig på en viss utbildning.
– De resurser man vinner på en slimmad planering och beslut om koncentration menar jag ska kunna användas för interna ändamål.
Hon räknar med samhällsbesparingar i mångmiljonklass om politikerna beslutar om en ny nationell utbildningsplan för dagens lärosäten. Någon minskning av antalet lärosäten behöver det dock inte bli tal om, enligt henne.
– Men att ta ett politiskt beslut om koncentration är svårt, säger hon.
– Det förutsätter till exempel analyser både om arbetsmarknadens behov och tillgång på högskoleutbildade.
Sigbrit Frankes vision om en ny nationell utbildningsplan för dagens universitet och högskolor ska ses mot bakgrund av resultaten från Högskoleverkets kvalitetsgranskningar av hög-re utbildning. Det behövs ett nytänkande, menar hon, i stället för att begära mer resurser för att täcka bristen på lärare inom vissa områden och hantera överskott inom andra.
Det är regeringen som givit Högskoleverket i uppdrag att utreda det framtida behovet av lärare vid universitet och högskolor mot bakgrund av kommande pensioneringar, den demo-grafiska utvecklingen och målet att hälften av en årskull ska påbörja högre utbildning före 25 års ålder, samt önskemålet om fler doktorer.

Två prognoser
Analysen överlämnades till utbildningsminister Thomas Östros i mitten av november.
Rapporten består av två prognoser, vilka bygger på uppgifter från SCB. Behovet av lärare baseras på vissa antaganden till exempel att lä-rartätheten är som idag 1 lärare/ 20 studenter och att nyutexaminerade doktorer vill arbeta i högskolan i samma utsträckning som idag. Det handlar om två tredjedelar av doktoranderna (enligt Doktorandspegeln). Prognosen bygger vidare på beräkningar av antalet pensioneringar, att antalet studenter utgör hälften av en årskull – vilket innebär en utbyggnad av högskolan – att resurser för forskning ökar med en procent per år, samt att antalet disputerade lärare ökar för att pensioneringarna ersätts med doktorer.
Båda prognoserna fram till 2017 utmynnar dock i samma resultat, nämligen att oavsett hur man räknar kommer det att råda brist på lärare i humaniora och religionsvetenskap (minus cirka 900 lärare), samt rättsvetenskap/juridik (minus cirka 170). Fram till 2012 kommer det också att råda brist på lärare i samhällsvetenskap (minus cirka 1 070) och matematik (minus cirka 190).
Att situationen förändras senare beror på den demografiska utvecklingen; studenterna blir färre.
Fram till 2017 kommer det, enligt båda prognoserna, att råda överskott på lärare inom naturvetenskap, teknikvetenskap och medicin. Det handlar om ett överskott på 22 300 doktorer, enligt den första prognosen och ännu fler, eller 31 600 doktorer, enligt den andra.
– Men man ska komma ihåg att vi endast talar om högskolans behov av disputerade lärare. Samhället kan ha ett nog så stort behov av högutbildade doktorer – tekniker, läkare och så vidare, betonar Sigbrit Franke.

72 800 doktorer
Den första prognosen bygger på att antalet nybörjare i forskarutbildning är lika stort som idag och att de avlägger examen inom samma tid som idag. Det kommer då att finnas 72 800 doktorer år 2020.
Den andra prognosen baseras på antagandet att examinationen av doktorer skall fördubblas. Det har länge varit ett politiskt önskemål och i analysen räknar man med en fördubbling på femton år, vilket innebär 500 fler doktorandnybörjare per år i fem år framåt.
År 2020 kommer det då att finnas 92 500 doktorer och ”avsevärt fler även efter år 2020” konstateras i analysen.
– Jag brukar framhålla att vi behöver fler disputerade lärare överlag, säger Sigbrit Franke, och hon tillägger att doktoranderna självfallet ska ha doktorandtjänster och handledare.

Behovet inte mindre
En dubblering av antalet doktorer under en period på femton år kräver ökade resurser för doktorandanställningar, men också uppskattningsvis 750 nya handledare enbart under åren 2003–2007, enligt analysen. Behovet blir inte mindre under åren därefter under förutsättning att en handledare tar hand om tio doktorander.
Högskoleverket kommer för övrigt att diskutera forskarutbildning för framtiden och krav på handledare vid en stor konferens 4 februari.
I analysen konstateras även att endast 8 procent av de nyutexaminerade doktorerna hade en anställning som forskarassistent i oktober 2002. Många nyutexaminerade doktorer hade däremot visstidsanställningar som lektorer eller forskare. Enligt Högskoleverket måste antalet anställningar som forskarassistent öka.

”Kungöra anställningen”
Hur ska universitet och högskolor få tag i de bästa lärarna inom områden där det råder överskott, alternativt till ämnesområden där bristen blir skriande?
Sigbrit Franke pläderar för ökat samarbete mellan högskolorna och för en ny form för resurstilldelning.
Men under tiden, innan visionen blir verklighet, handlar det om att annonsera. Hon konstaterar att Högskoleförordningen bör följas, det vill säga ”Innan en lärare anställs tills vidare eller tills vidare för viss tid skall högskolan kungöra anställningen till ansökan ledig och genom annonsering eller därmed likvärdigt förfarande informera om den”.
– Det är en kvalitetsfråga och en rättvisefråga att annonsera om tjänsterna, säger hon och tillägger att ”alla” utgår från att sådana annonser finns i Univer-sitetsläraren och/ eller de stora rikstäckande morgontidningarna.

EVA RÅDAHL


Kategorier: Arkiv