Rädda forskarstudenterna vid Södertörn, stoppa regeringens dolda besparingar och expandera inte forskarutbildningen utan att tillsätta mer resurser.
Det var några av de krav som SULF lade fram vid en uppvaktning av utbildningsutskottet.
SULF fick nyligen en halvtimme på sig att säga sitt om utbildningspolitiken till utbildningsutskottets ledamöter. Tiden var knapp, men förbundsdirektör Göran Blomqvist och ordförande Christoph Bargholtz kände sig ändå nöjda efteråt.
– De hade i stort sett inga frågor och vi tolkar det som att budskapet gick fram, säger Göran Blomqvist.
Utbildningsutskottets vice ordförande Britt-Marie Danestig (v) instämmer och säger att förbundet presenterade en hel del viktig information.
Ett av målen med uppvaktningen var att uppmärksamma utskottet på att rege-ringen döljer besparingar i sin budget. Enligt förbundets beräkningar handlar det i år om upp till 100 miljoner kronor.
– Vi kräver att regeringen offentliggör sina besparingar. Anslagen urholkas utan att det öppet redovisas. Riksdagens beslut kan inte ses som demokratiska om dess ledamöter inte får information om vad de egentligen beslutar om, säger Christoph Bargholtz.
Svåra att upptäcka
Problemet med de dolda besparingarna är att de är rent tekniskt svåra att upptäcka. Förenklat handlar det om att staten inte räknar upp lönekostnaderna efter den verkliga löneutvecklingen och på så sätt sparar de pengar utan att det syns.
– Hundra miljoner kanske inte låter så mycket av den totala budgeten, men för högskolorna och universiteten är det stora pengar det handlar om, säger Göran Blomqvist.
Britt-Marie Danestig menar dock att det är omöjligt att ändra på den nuvarande budgeten.
– Men det är bra att SULF tar upp sådana här frågor och gör oss observanta på sifferexercisen inför framtida beslut. Vi har inte diskuterat det tidigare i utskottet, säger hon.
SULF uppmärksammade även att få högskolor i framtiden kommer att våga satsa på profilering om inte anslagssystemet förändras. I dag följer anslagen studenterna och tillfälliga svackor i studenttillströmningen är kostsamt för ett lärosäte. För en högskola som satsar på ett särskilt ämne kan det bli en ekonomisk katastrof om studenterna sviker. Ett exempel är Blekinge tekniska högskola som satsat på att bli ett IT-universitet, men när IT-bubblan sprack försvann studenterna och högskolan har i dag ekonomiska bekymmer.
– Vi måste skapa ett system som inte är så känsligt för sådana här svängningar. Självklart kan inte regeringen stöda en utbildning som går minus år efter år, men när svängningarna är tillfälliga är det viktigt att universiteten och högskolorna kan behålla den kompetens som de byggt upp, säger Göran Blomqvist.
Förbundet uttryckte även sin oro inför regeringens planer på att fördubbla fors-karutbildningens examinationer.
– Detta får inte ske om inte regeringen är beredd att satsa de pengar som krävs. Någon expandering kan inte heller göras förrän regeringen rättat till problem som dagens forskarutbildning tampas med.
Pressa regeringen
Förbundet uppmanade även utbildningsutskottet att pressa regeringen på att ta ett ansvar för Södertörns närmare 70 doktorander och deras handledare som saknar framtida finansiering och som därmed riskerar att bli av med sina anställningar. Britt-Marie Danestig stöder förbundet fullt ut i den frågan.
– Min mening är att man aldrig kan svika de doktorander som påbörjat sina utbildningar. Jag förutsätter att det politiska systemet löser den här frågan på ett eller annat sätt, säger hon.
Södertörns rektor Ingela Josefson har tillsatt en arbetsgrupp för att hantera frågan. I gruppen ingår dekanus Git Claesson Pipping, som även är styrelseledamot i SULF:s förbundsstyrelse.
LOTTA FOLCKER
