Både högskolan och gymnasieskolan måste anpassa sig till de stora förändringar som skett och sker i samhället och i utbildningssystemet. Det menar Per Thullberg som från den 1 mars är generaldirektör för det nya Skolverket. Fram till årsskiftet var han rektor vid Södertörns Högskola och han har en gedigen erfarenhet av att som universitetslärare ta emot de studenter som kommer från den gymnasieskola han nu blir ansvarig för.
Men Per Thullberg anser inte att det är studenterna det är fel på.
– Gnället från universitet och högskolor om att studenterna inte kan något och att man får börja om från början har jag hört sedan 1960-talet, menar han.
I dag går 98 procent av en årskull vidare till gymnasieskolan och målet är att hälften av dem ska gå vidare till högskolan. Antalet studenter som går vidare till forskarutbildning är idag större än antalet som tog studenten i mitten på 1960-talet, påpekar Per Thullberg.
– Det är en enorm utveckling. Det är klart att relationerna mellan gymnasieskolan och högskolan förändras när 98 procent går en treårig gymnasieutbildning och blir behöriga för högskolestudier.
– Högskolan kan inte fortsätta att verka som om det vore en liten grupp som gått teoretiska linjer och förberett sig för vidare studier som kommer dit. Det är en mycket mer heterogen skara och det skapar anpassningsproblem mellan skola och högskola idag. Där får högskolan lära sig (och det tycker jag vi har gjort) att ta hänsyn. Vi kan inte kräva att hela ungdomskullar ska vara anpassade till de olika ämnena på universiteten.
Olika anpassningar
Det måste finnas en rad olika anpassningar, menar Per Thullberg, en sådan är Komvux eller Basår för dem som senare kommer på vilken inriktning de vill välja på sina liv.
En annan är att högskolorna anpassar sina kurser efter de kunskaper gymnasieskolan ger.
– Den ger nog lika många, men delvis andra kunskaper än tidigare. Studenterna är inte dummare i huvudet eller degenererade, utan det handlar om ganska trögrörliga system som vi måste utveckla så att de fungerar bättre. Men det är mycket på gång nu och mycket positivt händer.
Gymnasieskolan och högskolan måste fortsätta att anpassa sig till den nya verkligheten.
Behörighetskrav snedvrider
Kanske skulle högskolan släppa på många behörighetskrav och nöja sig med standardbehörighet eller den gymnasieexamen som nu föreslås av Gymnasiekommittén.
– Vet vi verkligen att den som ska läsa historia på högskolan måste ha läst samhällskunskap på gymnasieskolan till exempel? Det handlar ju ändå om vuxna människor som satsar sin tid och pengar på att utbilda sig. Om man själv vill läsa ett ämne som man inte läst på gymnasiet kan man mycket väl klara det, kanske med lite stödkurser i början.
– I Norge provar man nu att göra det helt fritt, man får läsa det man vill, men får ingen stödundervisning och klarar man av det så… Det ska bli intressant att se hur det går.
Högskolans behörighetskrav påverkar elevernas val av kurser i gymnasieskolan. Och jakten på höga betyg leder till att gymnasisterna i allt större antal väljer bort språken, som anses svåra.
Det är något galet när man på universitetet måste undervisa nybörjartyska eftersom det finns människor som vill läsa tyska, men inte valde det på gymnasiet av betygstaktiska skäl, menar Per Thullberg.
– Dessutom är det slöseri eftersom det finns goda resurser och goda språklärare för detta i skolan.
Svårbedömda kunskaper
Omvänt skapar den stora och brokiga floran av lokala inriktningar, ämnen och kurser i gymnasieskolan problem på högskolan där man har svårt att veta vilka förkunskaper studenterna egentligen har. Nu föreslår Gymnasiekommittén en uppstramning med 8 sektorer i stället för 16 nationella program.
Per Thullberg ser med spänning fram emot vad remissinstanserna kommer att säga om detta och andra förslag som kommittén lagt fram. Och det nya Skolverket kommer naturligtvis också att så småningom skriva ett remissvar.
Kontrollera ungdomsskolan
Skolverket under Per Thullbergs ledning ska i fortsättningen ägna sig åt att kontrollera och utveckla kvalitén i den svenska ungdomsskolan. En ny myndighet kallad Skolutvecklingsverket tar hand om utvecklingsprojekt inom olika ämnen och så vidare.
– Det blir en ny tillsynsorganisation av den modell som Högskoleverket framgångsrikt använt sig av, förklarar Per Thullberg.
– Den stora skillnaden är att Högskoleverket arbetar med 39 självständiga lärosäten. Vi har 6 500 skolor och 290 kommuner som huvudmän.
Den statliga inspektionen ska kontrollera att skolorna lever upp till de mål som fastställts av regering och riksdag.
– Problemet med den svenska skolan är att utbildningen inte är likvärdig mellan olika skolor och kommuner och att man i grundskolan inte klarar målen att alla elever ska vara godkända i matematik, svenska och engelska och därmed ha tillräcklig kompetens för att få börja i gymnasieskolan.
Tydligare inspektion
Genom kontinuerlig utbildningsinspektion, kvalitetsutveckling och kvalitetsstöd ska detta nu förbättras.
– Med den nya organisationen kan inspektionen bli tydligare och skarpare. Inspektionerna blir återkommande och vi ska arbeta med ett processperspektiv. Man granskar för att främja utveckling. Det handlar om att föra en fortgående konstruktiv dialog med skolor och kommuner och främja ett professionellt förhållningssätt till den egna verksamheten. Vi ska också se till att det finns en erfarenhet och kompetens i inspektionen som gör att man känner att den har legitimitet och kunskap om hur det ser ut på ”verk-stadsgolvet”, förklarar Per Thullberg.
Stor betydelse
– Skolan har en stor betydelse och väldigt mycket av våra samlade resurser i samhället går till skolan. Den är viktig för att den kan kompensera så mycket för den som har svaga resurser i bagaget. Det är min personliga övertygelse att detta betyder oerhört mycket för det demokratiska samhället. Och då ska den tåla ordentliga inspektioner.
– Själv har jag som rektor och mottagare av Högskoleverkets inspektioner känt det tillfredsställande och stimulerande att bli tagen på allvar och möta duktigt folk som kan föra en kritisk dialog om verksamheten.
GUNILLA WINSNES