Sverige behovs motiverad forskning. Många forskare blandar ihop oberoende och integritet. Integriteten är viktig, men vetenskapssamhället, näringslivet och politiken är beroende av andra och det är inget konstigt i det, menar Per Eriksson, generaldirektör för VINNOVA, verket för innovationssystem.
– Det största hindret för fler innovationer som leder till ökad tillväxt i Sverige är att samspelet mellan vetenskapssamhället, näringslivet och politiken fungerar för dåligt. Det är när dessa tre delar samverkar på ett bra sätt som ett land har ett framgångsrikt innovationssystem där forskningsresultat leder till nya framgångsrika produkter och god tillväxt, förklarar Per Eriksson.
Den vanliga föreställningen om ett linjärt samband där forskare kommer på saker som sedan leder till framgångsrika produkter som sedan skapar jobb och välfärd stämmer sällan in på hur det ser ut i verkligheten, hävdar han.
Samspel ger innovationer
I stället, visar studier, att framgångsrika innovationer ofta är resultatet av att det finns ett problem som man vill ha hjälp med att lösa och där såväl forskarna som näringslivet och/eller den offentliga verksamheten engageras på ett tidigt stadium En undersökning häromåret visade att nio av tio innovationer är resultatet av ett samspel mellan olika organisationer.
VINNOVA är en del av den nya statliga forskningsorganisationen i Sverige och har alltså nu drygt ett år på nacken. Målet för verksamheten är hållbar tillväxt. Verket disponerar årligen knappt en miljard kronor för finansiering av behovsmotiverad forskning, utveckling och demonstration.
Till skillnad från forskningsråden som stöder inomvetenskapligt motiverad forskning är förutsättningen för stöd från VINNOVA att det finns ett behov, som är av intresse för företag eller offentlig verksamhet.
– Vi ska också kunna identifiera nya tillväxtområden där det kan löna sig att satsa. Det var till exempel inte industrin eller forskningsråden utan en av våra föregångare, Nutek/STU, som först identifierade bioteknik som ett intressant tillväxtområde och skapade forskningsprogram för det, konstaterar Per Eriksson.
Tjäna pengar på kunskap
Innovationer ska ha en ekonomisk potential.
– Forskning omvandlar pengar till kunskap och kompetens. Man sätter in pengar och får ny kunskap och ny kompetens. Innovationer omvandlar kunskap och kompetens till pengar. Man använder kunskap och kompetens för att tjäna pengar.
Man talar om att vår ekonomi är alltmer kunskapsbaserad och det gäller att omsätta kunskaperna i produkter, processer och tjänster som fyller ett behov.
– Det finns inte så många analyser gjorda i Sverige av hur mycket man tjänar på investeringar i forskning, det vill säga hur väl innovationssystemen fungerar. Men en pilotstudie visar att på områdena bioteknik och IT-telekom har forskningsprogrammen gett mellan 10 och 30 gånger så mycket tillbaka. Men det gäller att rigga upp systemen rätt. Det handlar om att många pratar med varandra. Det finns behov, problem som behöver lösas och så söker man verktyg för att lösa dem.
Kopplingen mellan näringsliv, vetenskapssamhälle och politik i vid mening (den offentliga verksamheten) måste bli bättre, menar Per Eriksson och han menar att det också måste bli lättare för människor att röra sig mellan dessa områden.
– Det skulle göra att man fick lättare att förstå varandra och förbättra samspelet. För det är samspelet mellan dessa tre sektorer som är det kritiska, förklarar han.
När det gäller den offentliga sektorn handlar det både om hur man konstruerar regelverk, finansieringen och den offentliga verksamheten som sådan.
Per Eriksson har själv goda erfarenheter hur detta kan fungera från sin tid som rektor för Blekinge Tekniska Högskola.
– Vi fick fart på högskolan, näringslivet och samhället just genom samspelet oss emellan. Det började med kommunalrådet i Ronneby Roland Andersson som insåg att det inte var meningsfullt att gå till regeringen och försöka få en ny metallindustri när man la ner den gamla. Istället drog man igång Soft Center och satsade på programvaruföretag, forskning, högre utbildning och ett bibliotek. Det var politiken som startade i det här fallet och sen kom näringslivet in och så högskolan ett par år senare. Sen växte det fram en väldig stark kraft i detta samspel.
Integritet inte oberoende
– Självklart har man olika huvuduppgifter i de olika organisationerna. Men man är också beroende av varandra. I stället för att till varje pris slå vakt om sitt oberoende, ska man istället hålla på sin integritet, det vill säga fatta sina egna beslut. Man lever alltid i en kontext, i en växelverkan och i ett ömsesidigt beroende av omvärlden och det gäller även forskarna.
Det är det nationella innovationssystemet i Sverige som i första hand behöver förbättras om Sverige ska kunna ta sig upp från sin nuvarande 17–18-plats i tillväxtligan, menar Per Eriksson.
– Sverige behöver också ett system för såddfinansiering. Pengar till nystartade högteknologiska forskningsintensiva företag där man tittar både på de vetenskapliga och affärsmässiga förutsättningarna. Sverige är snart det enda landet som inte har ett nationellt program för detta.
För lite teknisk forskning
Den tekniska forskningen i Sverige är också för liten, menar Per Eriksson. Utbyggnaden av grundutbildningen har inte haft någon motsvarighet på forskningssidan. Receptet är ökade anslag helt enkelt.
– Det är i första hand ett volymproblem. Finland har i absoluta tal fler årsverken teknisk forskning än Sverige på universitet, högskolor och forskningsinstitut! En fjärde faktor som hämmar innovationsklimatet i Sverige är att bristen på forskning och utveckling i mindre företag. Och att forskningsinstituten i Sverige är för svaga.
– Det behövs nödvändigtvis inte fler industriforskningsinstitut, snarare färre, men man borde bygga upp en koncernstruktur så att instituten tillsammans blir starkare och långsiktigt kan fortsätta att utveckla toppkompetens inom viktiga områden till gagn för svenska företag. Man kan då bättre hävda sig på den internationella arenan, bland annat inom EU:s forskningsprogram. Sedan kan olika sektorer inom institutet fungera som egna resultatenheter, som ABB gjorde när det var som bäst, säger Per Eriksson.
– En positiv sak i innovationssystemet är dock att många universitet och högskolor inom ramen för sin tredje uppgift, samarbetar allt bättre och mer professionellt med näringsliv och offentlig verksamhet.
GUNILLA WINSNES
