Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Skuggdoktorander fortsätter att spöka på lärosätena

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har avslutat sin tillsyn mot Karolinska institutet efter Universitetslärarens avslöjande om skuggdoktorander. Men problemet är bara delvis löst.

12 februari, 2019
Kajsa Skarsgård

Karolinska institutet, KI, tvingades under 2018 att göra om hela sin antagningsprocess för doktorander, och att skrota FoU-praktiken som UKÄ hade konstaterat var ett slags provanställning för presumtiva forskarstuderande.
En enkät som KI:s studentkår Medicinska föreningen har gjort, visar att skuggdoktorander kan rymmas även bakom andra anställningar.

Svarsfrekvensen var bara 29 procent, men utgör ändå 660 nu verksamma doktorander. 74 procent uppgav att de hade verkat vid KI som ”pre-doktorander” innan de antogs. Av dessa var 29 procent då anställda som FoU-praktikanter, 21 procent som kliniker och 30 procent som forskningsassistenter.

En skuggdoktorand är en person som utför doktoranduppgifter utan att vara antagen till forskarutbildningen, eller har en anställning där ens lämplighet som framtida doktorand testas. Det är oklart hur många av de svarande som kan räknas dit, men enkätsvaren ger ändå indikationer på att fler än FoU-praktikanterna har varit skuggdoktorander.

Skuggdoktorander i olika skepnader
89 procent skrev nämligen sin individuella studieplan innan de antogs, vilket enligt UKÄ inte ska ske. 97 procent förberedde sig för sitt antagningsseminarium, 40 procent uppgav att de deltog i en doktorandkurs och 32 procent skrev på en forskningsartikel som senare blev en del i deras doktorandprojekt.

Anna Ilar

62 procent menar att de lovades en doktorandtjänst, 41 procent var pre-doktorander i mer än sex månader och 44 procent upplevde det som en testperiod.
– Att vara skuggdoktorand är inte nödvändigtvis knutet till en viss anställningsform, utan det kan förekomma i en skala från obetald arbetskraft till personer som anställs under mer ordnade former, säger Anna Ilar, som är doktorandrepresentant i KI:s styrelse för forskarutbildning och ansvarig för enkäten.

Vittnesmål till Universitetsläraren från olika lärosäten bekräftar detta. Framför allt forskningsassistent har pekats ut som en tjänst som ibland gömmer en skuggdoktorand. Det svåra för fackförbund, lärosätesledningar och tillsynsmyndigheten är att veta när så är fallet. De som sedan antas som doktorander har sällan skäl att lyfta frågan, och bevisföringen kan vara svår.
UKÄ har utlovat en mer nationell översyn av problematiken kring skuggdoktorander, men ville först avsluta tillsynsärendet mot KI, vilket skedde strax innan jul.

Marianne Schultzberg
Foto: Erik Cronberg

Farhåga hur rekrytering påverkas
Marianne Schultzberg, dekan för forskningsutbildningen vid KI fram till 31 december 2018, är den som har lett arbetet med att ändra antagningsprocessen efter UKÄ:s allvarliga kritik.
– Om det finns andra problem med skuggdoktorander så måste vi självklart titta på det också, men vi har inte hunnit börja med det ännu. Vi välkomnar UKÄ:s projekt och hoppas att man då tittar på problematiken utifrån olika aspekter, till exempel utifrån forskningens villkor och vad det är som avgör om man kan anställa en doktorand, säger hon.

Hon berättar att avskaffandet av FoU-praktiken vid lärosätet har väckt farhågor om att det kommer att påverka den internationella rekryteringen negativt, då det kan upplevas mer riskfyllt att ta på sig ett fyraårigt försörjningsansvar för en person som man inte ens har träffat personligen.
– Vi rekommenderar nu att man i möjligaste mån bjuder in lovande utländska kandidater en eller två veckor så att man kan presentera sig för varandra och tala om sina förväntningar. I första hand är det upp till den blivande handledaren att stå för den kostnaden, men lärosätet kan undersöka om det finns möjligheter att bidra med ekonomiskt stöd för detta, säger Marianne Schultzberg.

I doktorandenkäten uppgav 58 procent att det vore bra med en legaliserad prövotid för presumtiva doktorander. Anna Ilar påpekar dock att enkäten endast nått dem som sedan blev antagna som doktorander vid KI.
– Vi vet inte vad som hände med dem som aldrig nådde dit, säger hon.

Ett lärosäte kan dra in resurserna för en doktorand, men måste då kunna visa att doktoranden inte har uppfyllt sina åtaganden enligt den individuella studieplanen. Detta för att processen ska vara rättssäker för doktoranden.

Hur ofta och framgångsrikt den möjligheten används av lärosätena är oklart, och kan bli en av frågorna för UKÄ att titta närmare på i sin översyn.

Kajsa Skarsgård
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023