Susanna Toivanen, docent i sociologi vid Centre for Health Equity Studies, forskade tidigare om framtidens kontor på bygg- och fastighetsutvecklingsföretaget NCC. I Almedalen deltog hon i seminariet Forskaren – bro mellan verkstad och vetenskap som bland annat ordnades av SULF.
– Det var nytt för mig att forska utanför akademin och nytt för utvecklingsavdelningen på NCC att jobba med forskare. I början kändes det både spännande och vansinnigt, jag undrade vad jag gjorde där, säger Susanna Toivanen.
Hon kom till NCC genom Flexit, Riksbankens jubileumsfonds program för att bygga broar mellan humsam och näringslivet.
– Resultaten avrapporterades i en populärvetenskaplig guide som NCC kan använda vid sina kundmöten. Jag har också farit land och rike runt och föreläst om boken ”Framtidens arbetsplatser – att utveckla hållbara och friska kontor”. Det är ett konkret exempel på hur forskningen kan nå ut.
Susanna Toivanen menar att forskning utanför akademin kräver andra förutsättningar och färdigheter av forskaren, men att den kompetensen ofta inte värderas formellt i meriteringssystemen.
– Det här är en viktig fråga att fundera på om universiteten verkligen vill stimulera samverkan och få forskare att ge sig utanför komfortzonen.
Karin Röding, rektor för Mälardalens högskola, deltog också i seminariet. Lärosätet har systematiskt jobbat för att teckna avtal med näringslivet, kommunen och landstinget.
– Det är angeläget för att samarbetena inte ska vara personberoende. Bland annat ska ABB erbjuda minst 100 sommarpraktikplatser till våra studenter och handledare i näringslivet måste gå en crash course för att examensarbetena ska hålla akademiskt, säger hon.
Samverkan finns också med vid lönesättning, och i förekommande fall, i platsannonser. Karin Röding upplever att det finns en viss misstro mellan akademin och näringslivet samt den offentliga sektorn.
– Där blir vi på ledningsnivå viktiga, dels att vi vågar anställa personer med en annan bakgrund, dels att vi sluter samverkansavtalen, säger hon.
