ATT EN VERSAMHET blir miljöcertifierad betyder att den har byggt upp ett miljöledningssystem som uppfyller kraven i standarden ISO 14001. Miljöcertifieringen innebär ett åtagande att minska sin negativa miljöpåverkan, till exempel koldioxidutsläpp, och att förbättra sin positiva miljöpåverkan, till exempel genom att med anpassade kurser göra studenterna mera miljömedvetna.
Det finns alltså ingen specifik prestation på miljöområdet som måste uppnås, exempelvis en viss procent utsläppsminskning, utan standardens syfte är att verksamheten genom ett miljöledningssystem ska främja fortgående förbättringar på miljöområdet och minska verksamhetens totala miljöbelastning.
Naturvårdsverket gör en årlig sammanställning som visar att det fram till årsskiftet bara fanns ett fåtal lärosäten som blivit miljöcertifierade enligt ISO 14001.
• Mälardalens högskola blev miljöcertifierad 1999. Enligt hemsidan var det den första högskolan i världen som certifierades enligt den internationella standarden ISO 14001.
• Högskolan i Gävle miljöcertifierades i juli 2004.
• Göteborgs universitet certifierades i februari 2006 enligt standarden ISO 14001 och blev dessutom miljöregistrerat i enlighet med EU:s miljö styrnings- och miljörevisionsordning, EMAS.
• Delar av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är också miljöcertifierat. Ambitionen är att miljöcertifieringen på sikt ska omfatta hela SLU.
• Högskolan i Borås miljöcertifierades 12 april i år.
• Chalmers tekniska högskola blev certifierad 1 juni 2012.
BLAND ÖVRIGA lärosäten är troligen Stockholms universitet närmast certifiering. Man siktar på att universitet ska bli miljöcertifierat enligt både ISO 14001 och EMAS under 2013.
Fler lärosäten strävar mot certifiering.
– Kungl. Tekniska högskolan och Karolinska Institutet är också på gång att certifieras 2013–2014. Ytterligare ett antal lärosäten har planer på att certi- fiera sig men långt ifrån alla, säger Birgitta Påhlsson. Hon är samordnare för hållbar utveckling vid Högskolan i Borås, ingår i rektors stab och också i rektors kvalitetsråd. I uppdraget ingår att vara samordnare för miljöledningssystemet. Hon jobbar 60 procent som samordnare och undervisar 40 procent i redovisning på civilekonomutbildningen.
– Att jag fick uppdraget som samordnare beror nog mycket på att jag har ett engagemang och är drivande i sådana här frågor. Jag har alltid varit intresserad av de här frågorna, såväl privat som i min profession som lärare, där jag tar upp perspektivet hållbar utveckling i undervisningen.
Uppdraget som samordnare för hållbar utveckling fick hon precis innan årsskiftet 2009–2010.
– Då fanns redan ett beslut från högskoleledningen att vi skulle miljöcerti- fiera oss och rektor var tydlig med att det skulle gå ganska fort eftersom deadline var satt till årsskiftet 2011–2012.
Att certifiera miljöledningssystemet är en ganska omfattande process. Man såg över organisation och ansvar och fastslog en plan för certifieringsprocessen.
– Vi gjorde övergripande planer och byggde ett miljöledningssystem. Sedan tidigare hade vi en policy för hållbar utveckling, den såg vi över och ändrade.
Man gjorde en miljöutredning om vilka miljöaspekter som är viktiga för högskolan och fastställde mål för de kommande åren.
– Det vi framförallt kan påverka är våra studenter och deras möjligheter att bidra till en hållbar utveckling. Även forskningen är en viktig del i detta och där har högskolan sedan tidigare en internationellt etablerad forskning inom bland annat resursåtervinning. Forskning inom hållbar utveckling lyfts fram som en strategiskt viktig fråga för Högskolan i Borås.
– Det handlar också om den direkta miljöpåverkan och där kom vi fram till att en minskning av klimatpåverkan från energi och tjänsteresor var viktigast för oss, säger Birgitta Påhlsson.
Processen avslutades med en extern revision, i det här fallet utförd av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, i Borås i februari 2012.
– Vi fick lite avvikelser, som vi fick åtgärda, och sedan godkändes vi för certifiering i april 2012.
VID HÖGSKOLAN I BORÅS har man satt mål för hållbar utveckling för perioden fram till 2013:
• Hållbar utveckling ska i ökad utsträckning integreras i forskning och utbildning. Ett mål är att alla utbildningar ska ha så kallade diplomerade kurser där man integrerar hållbar utveckling. Och i forskningen ska man öka inslaget av hållbar utveckling bland publikationerna.
• Högskolan har också satt konkreta mål för de direkta miljöaspekterna. Åtgärdsplaner har gjorts för att energianvändningen under perioden 2011– 2013 ska minska med tio procent, det gäller både fastigheter och verksamhet.
Ett annat mål är att minska klimatpåverkan från tjänsteresor, bland annat genom minskat bilresande och, i ett första steg, en halvering av resor med flyg på korta sträckor.
Ett dilemma i detta sammanhang är att forskningen ökar vid högskolan och det leder nästan med automatik till fler resor utomlands.
– Därför måste vi vara tuffa på de andra områdena och få ned resorna på kortare distanser. Nästa steg kan vara att klimatkompensera, vilket är under utredning, men jag tror att det är viktigt att först ändra vårt beteende så att vi faktiskt minskar utsläppen.
Efter att ha blivit miljöcertifierad kan inte högskolan slappna av utan måste hålla uppe nivån på hållbarhetsarbetet. Det kommer uppföljningsrevisioner, den första nu i oktober.
– Då tror jag fokus kommer att ligga på att hållbar utveckling finns på den dagliga agendan. Att få en miljöcertifiering att genomsyra verksamheten bygger mycket på att man har en tydlighet och ett engagemang från ledningen. Det är också viktigt att få med sig personal och studenter så att de känner sig delaktiga. Det gäller att hitta en bra balans mellan styrning och egna initiativ och delaktighet. För att öka kunskaper och medvetenhet genomför högskolan under hösten en seminarieserie kring hållbarhetsdilemman i vardagen, säger Birgitta Påhlsson.
HON UNDERSTRYKER hur centralt det är att högskoleledningen är engagerad.
– Från ledningens sida har det varit viktigt att vi lever som vi lär och att vi visar att vi menar allvar. Att ta ett ansvar för klimatet och samhällsutvecklingen ska vara en naturlig del av högskolans verksamhet. Här ingår bland annat att agera hållbart, till exempel genom att inte ta egen bil, utan använda allmänna kommunikationer så långt det är möjligt.
Birgitta Påhlsson anser att miljöcertifiering av högskolor och universitet ligger i tiden.
– Det handlar om trovärdighet, i princip alla företag jobbar med miljöfrågorna idag och det är inte rimligt att utbilda våra studenter utan att ha de här frågorna på agendan. Jag tror att det inom högskolevärlden så småningom blir självklart med miljöcertifiering, som det är inom företagsvärlden, säger hon.
