Akademisk frihet Trakasserierna mot akademiker i Turkiet måste upphöra omedelbart. Det kräver SULF:s ordförande Mats Ericson och Sacos ordförande Göran Arrius i en gemensam skrivelse till Turkiets ambassadör i Stockholm.
Den forne studentledaren har visst blivit rumsren
Krönikor I studentrevoltens gamla högborg oroar sig den nya generationen över jobb.
Cara ger fristad åt akademiker på flykt
Kongress
När Stephen Wordsworth, vd för Cara, talade vid SULF-kongressen betonade han att situationen för akademiker är mycket osäker i många delar av världen.
– Just nu är det många akademiker som måste fly från Syrien, säger han.
Duellen: Är trygghet en förutsättning för lärande?
Undervisning I USA kräver studenter trigger warnings, varningar om stötande innehåll, och safe spaces som kan ses som verktyg för att skapa trygghet, ”trygga rum” och förutsättningar för lärande. Dessa företeelser kan också ses som hinder för vetenskaplig utveckling.
Hotade forskare söker skydd på svenska lärosäten
Akademisk frihet Göteborgs universitet är först i Sverige med att ge fristad till hotade forskare. Det internationella nätverket Scholars at Risk uppmanar nu fler lärosäten att agera för att ge syriska forskare skydd.
”Lemnes ordförandeskap är problematiskt”
Ledarskap
Vid Uppsala universitet har kritiken mot Carola Lemne som ordförande fått förnyad kraft sedan det blivit känt att Svenskt näringsliv fört politiska samtal med Sverigedemokraterna.
– Vi ställer oss inte bakom kraven på att Carola Lemne ska lämna ordförandeposten, men vi anser att hennes ordförandeskap är problematiskt, säger Kirsi Höglund, ordförande i SULF-föreningen vid Uppsala universitet.
Haikola vill ha mer dialog om dimensionering
Politik Lärosätena bör skapa arenor för bättre dialog om dimensioneringen. Dialogen ska föras med arbetslivet, men också mellan lärosäten. Det är ett av de förslag som finns i den utredning om högskolans utbildningsutbud som förre universitetskanslern Lars Haikola presenterar den 30 juni.
Tredje gången gillt för styrelsemodell?
Politik Hur ska lärosätenas styrelser utses? Nu görs det tredje försöket på knappt tio år att få till en välfungerande och accepterad process.
Rektorerna fick mer makt efter autonomireformen
Akademisk frihet Rektorer och lärosätenas högsta ledningar ser autonomireformens syften som önskvärda. Men de har också fått mer makt på bekostnad av den kollegiala ledningen. Det visar en utvärdering som utbildningsutskottet låtit göra.
Från vetenskaplig till ekonomisk excellens
Krönikor Forskarna springer efter pengarna — till vems nytta?