Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Linnéuniversitetet börjar få konturer

Förberedelserna för att slå samman Växjö universitet och Högskolan i Kalmar pågår nu intensivt. Redan vid årsskiftet ska de två lärosätena bilda Linnéuniversitetet.

1 maj, 2009
Universitetsläraren

Lars Haikola, tidigare rektor för Blekinge Tekniska Högskola och idag chef för Lunds universitets campus i Helsingborg, leder den organisationskommitté som ska förbereda och genomföra sammanslagningen. Kommittén började sitt arbete i början på januari.
– Förberedelserna för Linnéuniversitetet har redan hållit på i tre–fyra år. Jag betraktar det här som ett moget projekt, man har redan gjort en mycket stor del av arbetet.
Halva organisationskommittén kommer från styrelsen för Växjö universitet, den andra halvan från styrelsen för Högskolan i Kalmar, plus ordförande Lars Haikola.
– Kommittén har alla uppgifter och befogenheter som en universitetsstyrelse har. Jag har som ordförande alla uppgifter som en styrelseordförande för ett universitet, plus att jag fungerar som rektor och dekan också.
Till den 31 december ska kommittén förbereda att det nya Linnéuniversitetet kan börja sin verksamhet. Den ska till exempel ta fram ett budgetunderlag till regeringen. 1 oktober ska kommittén lämna ett förslag på rektor och också ett förslag till styrelse. (Annons om tjänsten som rektor fanns i Universitetsläraren 3/2009.)
– Vi söker en ny typ av akademisk ledare som ska vara ovanligt duktig på att få ihop olika organisationskulturer. Att konkret samordna de två organisationerna under 2010 och 2011 är en viktig uppgift.
Men det är inte det enda uppdraget.
– Rektor ska också initiera det viktiga utvecklingsarbetet av det nya universitetet och forma det mot framtiden.
Till organisationskommitténs många uppgifter hör att besluta om hela kursutbudet för nästa år, alla utbildningsplaner och kursplaner. Dessutom skapa en ny fakultetsorganisation, ny intern organisation på fakulteterna och tillsätta alla chefer som dekaner och prefekter. Därutöver organisera en ny förvaltning och personalbesätta den.
Organisationskommittén måste också besluta om inriktning och policyfrågor.
– Principiellt borde vi ha börjat med att ta fram en vision, sedan i tur och ordning en strategi, välja akademisk organisation, utbildningsplaner och så vidare. Men det är en alltför stor process och för lite tid att ta det i sekvenser så vi måste arbeta på alla fronter samtidigt, säger Lars Haikola.

Mer forskning
Organisationskommittén har inget eget kansli utan utnyttjar de organisationer som redan finns vid de två lärosätena. Däremot finns det ett fusionskansli i Kalmar och Växjö.
För att underlätta fusionen har regeringen anslagit 40 miljoner kronor som enligt Lars Haikola inte räcker för att täcka kostnaderna.
Men motiveringen för sammanslagningen var inte ekonomisk, den grundläggande anledningen till att bilda Linnéuniversitetet är att få en större forskningsverksamhet.
– Det är ju välkänt att de gamla universiteten får 90 procent av forskningsanslagen medan övriga får 10 procent. Linnéuniversitetets ambition är att komma upp på 90-listan.
Men man räknar inte med några omedelbara rationaliseringsvinster.Någon rationaliseringsplan har man heller inte tid att ta fram. Klart är att stora utbildningar, till exempel lärar-, socionom- och sjuksköterskeutbildningar
kommer att finnas kvar på två ställen.
– Däremot skall utbildningsplanerna likformas, det ska bli ett integrerat lärosäte med två campus, säger Lars Haikola.

Bredare utbud
En större volym på forskningen ska också ge andra effekter.
– Det ger bättre, mer forskningsbaserad, utbildning för studenterna och vi kommer att få möjlighet att ge ett bredare utbildningsutbud.
Profilering och samverkan är honnörsord från regeringen. En konsekvens av den inriktningen är att lärosätena inte ska ge så många och breda utbildningar, utan bara satsa på sina profilområden.
Ett exempel är Sigbrit Frankes utredning om lärarutbildningarna som föreslår att ett lärosäte inte ska ge alla inriktningar utan bara de som de är bra på.
– Genom fusionen kommer Linnéuniversitetetatt ha möjlighet att skapa kompletta lärarutbildningar med bättre forskningsanknytning än de två lärosätena var för sig.

Vad är baksidan av fusionen?
– Den stora svagheten i fusionen är den stora kraftansträngningen under övergångsperioden. Många människor sliter hårt och det tar tid från kärnverksamheten – forskning och undervisning.
Men alla tycker att det här är intressant och spännande och alla är inriktade på att lösa problemen och åstadkomma något nytt och annorlunda och bättre, säger Lars Haikola.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023