Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Göteborgs universitet utlyser tjänster med noll procent av heltid

Göteborgs universitet har börjat utlysa tjänster som omfattar noll procent av heltid. Saco-S har markerat att anställningsformen är oacceptabel.
– Det hela är mycket märkligt, säger Catrine Folcker, ordförande för Saco-S vid Göteborgs universitet.

19 januari, 2017
Per-Olof Eliasson
Lejonstaty vid Vasaparken, Göteborgs universitet
"I vissa fall behöver man komplettera den ordinarie personalstaben med viss kompetens eller fylla vissa luckor i undervisningen men där omfattningen är alltför liten för att det ska kunna bli en anställning på exempelvis 20 procent", säger Tommy Christensen, biträdande chef vid GU:s personalenhet. Men SULF:s förbundsjurist Carl Falck menar att konstruktionen med intermittenta tjänster är ett oskick.

Sedan höstterminen har Göteborgs universitet lyst ut minst ett 30-tal så kallade intermittenta tjänster. De utannonserade anställningarna kan variera i längd från någon månad upp till ett halvår eller till och med ett år. Gemensamt för dem är att tjänsten som lyses ut är på noll procent av heltid.
Enligt en kallelse till MBL-förhandling tänker sig arbetsgivaren att arbetet i praktiken kan omfatta 5–15 procent av heltid.
Annonserna rör olika typer av anställningar; lärartjänster, forskare, assistenter, administrativ personal, restaurangpersonal.

Catrine Folcker säger att anställningsformen verkar ha uppkommit i efterdyningarna av att 95 otillåtna anställningar vid humanistiska fakulteten anmäldes till UKÄ.
– Grunden är att hela högskolesektorn förra våren fick klart för sig att den inte kunde anställa kortare än sex månader utan utlysning. Då undrade man på GU hur man ska få in folk och så kom man på det här, säger Catrin Folcker.

”Borde känna till sitt behov av arbetskraft”
Saco-S har vid MBL-förhandlingar på gemensamma förvaltningen markerat att man inte vill ha anställningsformen vid Göteborgs universitet.
– Vi i facken har sagt att institutionerna borde lysa ut en vanlig visstid, inte en anställning där man inte vet om man får något jobb alls. Vi har fått prefekter att gå tillbaka och inventera sina behov och de har kommit fram till att de till exempel behöver en lärare på 30 procent.

Men det är långt ifrån alla prefekter som gjort så.
– Vi argumenterar för att institutionerna borde veta om de har behov av arbetskraft. Och att utlysa sådana här intermittenta tjänster måste vara förödande för kvaliteten. En lärare måste kunna förbereda undervisningen och delta i planeringen, inte bara bli inringd för att undervisa, säger Catrine Folcker.

”Anställningsformen är inte ny”
Tommy Christensen, biträdande chef vid GU:s personalenhet, menar att intermittenta anställningar inte är något nytt vid universitetet.
– Men efter att den lokala anställningsordningen ändrades förra våren så att det inte kunde misstolkas att anställningar under sex månader också behöver annonseras ut började intermittenta anställningar komma in i ledigkungörelserna. Det som tidigare var osynligt blev synligt och detta har fått de fackliga organisationerna att reagera, säger han.

Tommy Christensen påpekar att intermittenta anställningar är en form av timanställning.
– För att inte hamna i en skendebatt använder vi begreppet intermittenta anställningar eftersom det inte finns någon anställningsform i lagen om anställningsskydd som heter timanställning.

Tommy Christensen påpekar att merparten av undervisningen sker med tillsvidareanställd personal.
– Men i vissa fall behöver man komplettera den ordinarie personalstaben med viss kompetens eller fylla vissa luckor i undervisningen men där omfattningen är alltför liten för att det ska kunna bli en anställning på exempelvis 20 procent.

De intermittent anställda gästföreläsarna är inte tänkta att examinera, det ska de ordinarie lärarna göra menar Tommy Christensen.

Göteborgs universitet ska nu se över vissa förutsättningar när det gäller universitetets kompetensförsörjning.
– Vi kommer i slutet av januari att påbörja ett arbete med att se över universitetets kompetensförsörjning och bemanning. I praktiken innebär detta att universitetet kommer att upphandla en utomstående konsult för att göra en ordentlig genomlysning av universitetets bemanning för att undersöka om det finns bättre sätt att bemanna. Det finns inget egenintresse av att ha en hög andel timavlönad personal, säger Tommy Christensen.

”Anställningsformen ett oskick”
SULF:s förbundsjurist Carl Falck anser att konstruktionen med intermittenta tjänster är ett oskick. Dessutom hävdar han att förfarandet ibland är onödigt. Detta eftersom anställningsförordningen ger möjlighet att av särskilda skäl göra undantag från kravet på att alla tjänster ska lysas ut.
– Vill man till exempel ha någon med specialkunskaper och yrkeserfarenhet som går in någon timme och berättar hur det är att jobba som jurist eller arkitekt ska man inte behöva annonsera ut tjänsten. Det skulle nog vara särskilda skäl.

Men Carl Falck anser att anställningsformen intermittent tjänst inte kan användas om någon ska fullfölja reguljära arbetsuppgifter.
– Däremot kan det vara relevant exempelvis för städpersonal på ett hotell där man inte kan bedöma hur många gäster som kommer vid varje tillfälle.

Enligt Carl Falcks uppfattning kan arbetsgivaren alltså inte använda anställningsformen för arbetsuppgifter som man vet kommer att behöva utföras.
– Den som är anställd för att ta en kurs med några timmar i exempelvis vinkunskap ska inte ha ett anställningsavtal på noll timmar utan en allmän visstidsanställning på det antal timmar det är fråga om.

Frågan är vad de fackliga organisationerna kan göra för att motverka anställningsformen.
– En arbetsgivare får naturligtvis annonsera ut vilka tjänster den vill. Men om inte anställningsformen strider mot en förordning är det svårt för oss att anmäla till UKÄ. Och om vi ska driva frågan till Arbetsdomstolen förutsätter det att vi har en medlem vars fall vi kan driva. Vi kan aldrig ta upp en principfråga i AD utan ärendet måste röra en konkret person, säger Carl Falck.

Per-Olof Eliasson
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023