Det började år 1818 med Högre artilleriläroverket på Marieberg i Stockholm, som också blev startpunkten för den svenska civilingenjörsutbildningen vid KTH. 190 år kan tyckas som en lång tid, men i själva verket har dagens Försvarshögskola vuxit fram, stegvis, under de senaste 17 åren, efter ”kalla krigets” slut. I sin nuvarande form har skolan funnits sedan 1997.
– De stora förändringarna har redan genomförts och det har varit en oerhört spännande tid, säger Henrik Landerholm, Försvarshögskolans rektor, som efter en sexårsperiod lämnar sin post senare i år.
Risk för kulturkrockar
Men visst kan det så här i början bli en del kulturkrockar mellan det akademiska och det militära, medger han.
– Vi går från en konservativ kultur till en annan, med olika regelsystem, olika föreställningar när det gäller byråkratin, juridiken och de politiska förutsättningarna.
När det ”kalla kriget” och hotet från öst försvann med Sovjetunionens kollaps har också förutsättningarna för det svenska försvaret och därmed även dess officersutbildning drastiskt förändrats.
– Den gamla utbildningsmodellen med klara stråk av normativt godtycke, tjänade väl på sin tid, men det är nytt nu. Omvärlden är en annan och officerarna behöver förberedas bättre.
Akademiseringen av officersyrket innebär en ny syn på kunskap och kunskapsutveckling, mer av självständigt, kritiskt tänkande. Som i andra professionsyrken handlar det om ett lärande byggt på en balans mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
När det gäller den vetenskapliga grunden är den fortfarande svag inom vissa utbildningsoråden, men vi utvecklas successivt. Ambitionsnivån i den allt högre förändringshastigheten är också det som lett till den kvalitetssäkring, som gjort det möjligt att inkorporera den grundläggande officersutbildningen i det statliga högskoleväsendet, menar Henrik Landerholm.
Få egen forskarutbildning
Sveriges nyaste högskola har idag 18 professorer, 42 disputerade (varav fem docenter) och ett doktorandprogram som varit igång sedan början av 1990-talet i en personalgrupp på 320. Men även om svensk officersutbildning klarar sig hyggligt vid en internationell jämförelse behöver den akademiska kompetensen höjas med en rejäl dos vetenskapligt skolade officerare.
Nästa steg i utvecklingen av Försvarshögskolan blir, enligt Henrik Landerholm en ansökan redan under 2008 om att få bedriva masterutbildning.
De svenska officerare som vill satsa på en master hamnar idag på den finska försvarshögskolan eller på Kings College i Storbritannien. På fem års sikt vill man också få igång en egen forskarutbildning.
Samtidigt måste man komma ihåg att försvarsmakten och därmed även Försvarshögskolan ska fylla alldeles speciella syften i det att man ytterst ska ”tjäna rikets intressen”.
– Komplexiteten i officersprofessionen är en helt annan än för de flesta andra yrkesgrupper. Där finns inte minst en etisk dimension med kravet på beslut som kan få ohyggliga konsekvenser. Man har makten att döda och förstöra, samtidigt som vi lär hur man kan undvika våldet. Hur slagkraftigt det än är så är våld ett trubbigt instrument. Den bästa kulan är den som har verkan utan att behöva avfyras.
Blandning av civilt och militärt
Försvarshögskolan har sedan 1 januari ansvar för den treåriga grundläggande officersutbildningen (officersprogrammet), som leder fram till en akademisk officersexamen på 180 högskolepoäng. Man har också generell examensrätt på grundnivå och dessutom magisterexamensrätt inom krigs- respektive statsvetenskap.
Försvarshögskolan har även det samlade ansvaret för utbildningen av högre chefer inom totalförsvaret. Samtidigt är Försvarshögskolan 2008 en blandning av civilt och militärt, med ett flertal civila utbildningar som utvecklats under senare år.
I och med den nya högskolestatusen öppnar man nu för alla som har intresse och behörighet att läsa kurserna.
GÖRAN STEN
