Utredningen och förslagen är omfattande. Det kommer att innebära stora förändringar av lärarutbildningarna – om förslagen går igenom, inledningsvis färre studenter och mycket arbete ute på lärosätena.
Det konstaterar Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet om utredningen, ”Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning” (SOU 2024:81) som presenterades i december.
Utredningen har letts av Peter Honeth, tidigare statssekreterare och veteran inom politiken för utbildning och forskning.
Bland det som föreslås är att lärarutbildningarna vid olika lärosäten måste samverka mera, att antagningskraven på studenterna höjs och att UVK (utbildningsvetenskapliga kärnan) minskas från 60 högskolepoäng till 45. Teoretiska inslag som vetenskapsteori och forskningsmetodik föreslås exempelvis utgå. I stället ska lärarutbildningarna ha ökat fokus på ämne, ämnesdidaktik och kognitionsvetenskap.
– Att antagningskraven föreslås höjas, kommer utan tvivel att minska antalet studenter, vilket skulle kunna innebära att lärosäten inte får tillräckligt med studenter för att kunna fortsätta att ge vissa utbildningar, säger Cathrine Norberg som ingår i Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) expertgrupp för lärarutbildning.
Expertgruppen följer nu vad som kan bli resultatet av utredningen, med utgångspunkten att lärarutbildning måste finnas i hela Sverige.
– Det är viktigt för att säkerställa lärarkompetens i våra skolor. Lärosätena behöver vara proaktiva och samarbeta, snarare än att konkurrera, goda exempel på samarbete finns redan och det arbetet kommer att fortsätta, säger Cathrine Norberg.
För att höja kvaliteten på utbildningen föreslår utredningen också tillskott av resurser, 15 miljoner under läsåret 2026/2027 för att utveckla samarbeten och 30 miljoner per år 2027/2028 och 2029/2030. Dessutom ska 20 miljoner per år från och med läsåret 2027/2028 anslås för att stödja ämneslärarutbildningar i små ämnen, där det finns hinder för samverkan.
– Utredningar brukar inte föreslå stora resurstillskott, så ur det perspektivet är förslaget givetvis positivt. Detta möjliggör exempelvis ökad lärarledd tid. Positivt är också att utredningen föreslår färre examensmål, vilket lärosätena har efterlyst länge, säger Cathrine Norberg.
Hon reflekterar vidare över att i synnerhet lärarutbildning blir föremål för förändringar när nya regeringar tillträder, vilket gör det svårt att agera strategiskt och utveckla utbildningarna på lärosätena.
– En studentkull hinner knappt gå igenom sin utbildning innan förslag på nya förändringar diskuteras som nödvändiga. Det kanske är välmenat och ett sätt att visa handlingskraft, men det får konsekvenser och visar på en bristande tilltro till professionen och en politisk styrning av våra utbildningar, ibland på mycket detaljerad nivå, vilket även synliggörs i utredningsförslagen. Det får också konsekvenser på hur gemene person ser på lärarutbildningarna och vilket attraktionsvärde de har.
